Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INTRÄDESTALET I SVENSKA AKADEMIEN. CXLI
årens utveckling, som talet gaf till bakgrund åt Adlerbeths
bild. »Gustaf den tredje såg vinningslystnadens och det
klyfvande förståndets tidehvarf inträda, och han framstod
för att rädda derifrån det svenska lynnets ädelhet och
förena svenska sinnen».... »Den sanna måttstocken för
all verkande kraft är verkets varaktighet», men
varaktigheten af Gustaf den tredjes verk bevisas deraf, att medan
i andra länder — i Fredrik den stores, Ludvig den XIV:s
och Josefs — intet fått ega bestånd af hvad dessa store
män stiftat, »verkar ännu ibland oss Gustaf den tredjes
anda, han som sökte att i bestämda former fästa det eviga
vid jorden, snillet vid gagnande mödor; lefver ännu ibland
oss den ridderliga känsla för all skönhet, som Gustaf den
tredje ingöt i nationens hjerta, och yttrar sig ännu bland
menigheterna genom uppoffringar för Sveriges ära oeh
genom en kärleksfull vördnad för hjeltedygder»;... »det
är denna ära som under de sista vådliga skakningarna
uppehållit staten och tronen».
Men om det år 1826 upplästa talet sålunda i rikt
mått uppfyller de löften om det Gustavianska tidskiftets
förhärligande, som synas gifna i brefven till Wallmark
år 1820, förråder det deremot förvånande litet af just den
tankegång, som då beherskade författaren. Det är
uppenbarligen icke fosforister och göter, som 1826 bilda
motsättningen till den lofordade hjeltens tidehvarf och dess
sträfvanden, det är icke af dessa »barbarer» författaren nu
fruktat anfallet på sin »fästning». Nu är det harmen öfver den
»politiska materialismens», den moderna »liberalismens»
läror som uppkallar hans minnen från Gustaf den tredjes
tidehvarf, och i stället för en filippik mot den nya
vitter-hetsskola, som ofredade Leopold och svenska akademien,
finner man utfall mot den politiska skola, som ofredade
Carl Johan och kom med anspråk på ministerstyrelse.
Det torde kunna antagas, att under tidskiftet 1820—26
har detta tal undergått åtskilliga förändringar, beroende på
de tidsförhållanden som gjorde, att Järta i sina forna
fiender fosforister och göter upptäckte bundsförvandter mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
