Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXXVIII
LEFNADSTECKNING.
en gemensam motståndare, att han glömde och förlät
skiljaktigheterna i fråga om poesins väsen för
öfverensstämmelsen i fråga om samhällsidealet.
Denna förändring i riktningen af Järtas polemiska
verksamhet hade, såsom vi sett af den officiella men
hemlighållna polemiken mot Argus, begynt redan på hösten 1821;
den framträdde offentligt först år 1823, i det ögonblick
då han, efter afskedet från landshöfdingebefattningen, pä
allvar tog itu med »den allmänna opinionens» tuktande
och ledning. Skärmytslingen med fosforister och göter
var förbi, och stämningen hade redan blifvit något
blidare mot de vittra reformatorerna. Järtas program blef
nu neutralitet och fredsmäkling mellan de kämpande
litterära partierna. Hans intressen omfattade så många vigtiga
grenar af samhällets lif, att de rent vittra spörsmålen
lätteligen kommo i andra rummet, och då han nu skulle
verkliggöra de länge hysta önskningarna att verksamt
deltaga i dagens kulturarbete, blef det de sociala och
politiska frågorna som hufvudsakligen påkallade hans
uppmärksamhet.
Redan under åren 1816—18 hade dylika planer
hvälft sig i hans sinne. Då var det väsentligen
riksdagens rent reaktionära handels- och finanspolitik, som
utmanade det kritiska och stridsfardiga lynnet, och försvaret
af »de administrativa principer, hvilka ensamma kunde
försvara en europeisk nations dyrköpta kultur» föresväfvade
honom då såsom en värdigare uppgift för en mans krafter
än åliggandet att »indrifva kronoutskylder, utdela spanmål
och pliktfälla bränvinssupare». Men innan dessa planer
blifvit en verklighet, hade denna väsentligen ekonomiska
kris gått öfver; och under 1823 års riksdag inträdde i det
politiska lifvet, i de sväfvande samhällsfrågornas
behandling, väsentligt nya faktorer. Oppositionen begynte,
visserligen med stöd äfven af ekonomiska missnöjen, att blifva
hvad man med en i förstone sväfvande fras kallade
»liberal»; den grep nu efter konstitutionella spörsmål och
fordrade reformer i lagstiftning och förvaltning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
