Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
ten dertill varit i särskilda befattningar fördelad eller för
någondera noga bestämd1. Men efter de underrättelser,
Tacitus erhållit om de nordligare folken af germanisk börd
och särskildt om svearne, var hos dem konungaväldet
vidare utsträckt och stadigare befästadt än hos de sydliga2.
Det är då sannolikt, att svearnes konung, hvilken länge
förenade med sin myndighet såsom sådan äfven den af
öfversteprest, tidigt innehaft denna högsta rättsskipning,
som våra första skrifna lagar honom tillerkänna. Der han
icke sjelf eller genom särskilda ombud utöfvade den. var
den uppdragen eller medgifven åt häradens och
landskapens höfdingar.
All domsrätt innebar ursprungligen de båda, i våra
begrepp skarpt åtskilda, makterna att skipa och att stifta
lag. Innan ett folk fästade i stela lagbud sina rättsbegrepp,
rörde de sig i lefvande sinnen och viljor. Ömsom af
me-nigheterna under ledning af deras styresmän, ömsom af
dessa allena förkunnades de, länge blott i medlande
fredsförslag3, och sedan i mera bestämda domar, hvilka, efter
att hafva afgjort de mål, som dem påkallat, oftast blefvo
förebilder, hvarefter mål af enahanda beskaffenhet
framgent afgjordes. Af deras öfverensstämmelse med det
allmänna tänkesättet berodde sådana domars giltighet såsom
lagar4. Det var således lika naturligt, att de fria folken,då de
icke sjelfva fälde dem, ville dem med sitt bifall bekräfta, soin
1 Tacitus 1. c. kap. 12.
2 Om Gothones, Rugii, Lemovii, säger Tacitus: »Omnium hanim
gentium insigne erga reges obsequium». L. c. kap. 43; om Suiones:
lUnus imperitat, nullis jam exceptionibus, non precario jure parendi; nec
arma ut apud ceteros Germanos in promiscuo, sed clausa sub custode,
et quidem servo, quia subitos hostium incursus prohibet Oceanus. Otios*
porro armatorum manus facile lasciviunt Enimvero neque nobilem, neque
ingenuum, ne libertinum quidem armis præponere regia utilitas est> Kap». 44.
3 »Amicabilis compositor» kallas fredsmedlaren i den skotska
rittts-boken Regiam Majcstatem. Robertsons History of Charles V, introd.
not. 23.
4 Så har Englands Common-Law uppkommit och intill Därvarande
tid bibehållit sig i en ständig fortväxt af prejudikaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
