Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
223
veta, grundar sig på en fornsägen, som isländaren Snorre
Sturleson i början af trettonde århundradet upptecknat.
Den förmäler, att sedan Yngve Frey, såsom på en gång
konung och öfversteprest, flyttat sätet för styrelsen och
de allmänna offerfesterna till Upsala samt der byggt ett
stort afgudahus, hade han lagt dertill alla sina intägter
follar skyIdar sinar), land och lösören1. Denna stiftelse
påstås sedermera hafva blifvit förökad med de
lägenheter, som Braut-Anund låtit uppodla, äfvensom med de
genom Ingjald Illrådas nidingsverk utrotade
småkonungarnes öfver hela riket spridda gårdar2, samt vidare
genom dana-arf och förbrutna gods.
Dessa uppgifters tillförlitlighet och de derifrån dragna
slutföljder synas mig vara många tvifvelsmål
underkastade. Att Yngve Frey innehaft någon enskild
jordegendom och att han anslagit den till gudstjenstens
underhåll, är möjligt. Men då denna en ny regentslägts
egendom ej härkom från krigisk eröfring af ett förut
uppodladt och befolkadt land, är det icke sannolikt, att
den kunnat vara betydlig. Att de odlingar, hvarom
Braut-Anund skall hafva föranstaltat, blifvit verkstälda
egentligen för att öka Upsala öde, betraktadt såsom en
sammanfattning af gods, tillhörande konungaväldet, är
blott en gissning, hvartill Sturlesons berättelse derom ej
gifver tillräcklig anledning. Mera naturligt och vida
sannolikare förekommer mig den förmodan, att denne
fredälskande konung uppmuntrade svearne att, i stället
för vikingafärder, använda sina krafter på upprödjande
af de stora friarker, som ännu inom riket lågo öde, samt
att de nya hemman, till och med, enligt Sturlesons
utsago, stora härad, hvilka derigenom uppkommo, antogo
mestadels samma natur som de äldre med enahanda
ursprung. Om ock konungen för sin egen räkning lät
uppodla och bebygga vissa lägenheter och sålunda skapa
nya >bua sinna>, så blefvo väl de hans enskilda egendom,
1 YngL-saga, kap. 12.
2 Botin, Om svenska hemman, del. 2. kap. 1 \ 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
