Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
hvaraf Sturleson icke omtalar någon förening med det
förut af honom beskrifna Upsala öde. Att detta icke
då eller sedermera vunnit någon synnerlig tillväxt genom
så beskaffade företag, synes deraf, att kungsgårdar och
kronohemman ännu äro minst allmänna inom de
landskap, som senast blifvit af odlare intagna och befolkade.
Den jordegendom, som Ingjald genom sin illbragd kunde
tillvinna sig, blef sannolikt ansedd för hans enskilda, så
framt någon skilnad då ännu gjordes emellan sådan och
Upsala öde1, samt öfvergick möjligen i flera händer,
sedan han sjelf gjort slut på sitt lif och sitt välde, och
hans son Olof blifvit tvungen att med det folk, som
ville följa honom, fly till dessa ödemarker, af hvilka de
skapade stora härad, som kallas Vermland2. Detta
landskaps äldre och nyare skick vittnar, att
konungasonens fria följeslagare odlade åt sig och icke åt honom,
och bekräftar derigenom min förmodan om Braut-Anunds.
ehuru under andra förhållanden verkstälda, enahanda
bildning af nya härad.
Jag bestrider icke, att ju konungarne kunnat i de
äldsta tiderna innehafva flera eller färre gårdar i
särskilda delar af riket, men jag tror, att dessa till det
mesta varit af patrimonial och icke af domanial egenskap5.
Om dana-arf ursprungligen tillkommit konungaväldet,
är det dock icke sannolikt, att detta i de äldsta tiderna
på sådant sätt vunnit mycken egendom. Upsala ödes
tillväxt genom missgerningsmäns förverkade eller i stället
för böter öfverlemnade jord har först kunnat blifva
betydlig, sedan en offentlig straffrätt blifvit Stadgad och
konungen delaktig i försoningarna för de flesta brott.
1 Den vanliga föreställningen om Yngve Freys öfverlåtelse af sinn
landtgods till Upsala tempel förutsätter, att konungen redan då skulle
hafva egt enskild jordegendom.
2 Yngl.-sag. kap. 46.
3 Uti Östg.-l. Egn. Sal. B. fl. 1, säges: »Nu vill Kunungär eghn
sällia; han skal frändum sinum atär bjupa sua han sum bonde.» Om
Upsala ödesgods åter bjuder redan Hels.-1. Kon. B. fi. 11, att de ej ma
undan kronan skiftas eller säljas, hvilket sedermera i landslagen bekräfta*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
