Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
225
Hade redan ifrån Yngve Freys tid, som ansetts
inträffa vid Kristi födelse, hopandet af en med
konungaväldet förenad jordegendom begynt och sedermera, dels
genom vidsträckta odlingar och dels genom våldsamma
tillgrepp, under många århundraden blifvit fortsatt, så
skulle väl ett sådant system att stärka berörda välde
med en ständigt utvidgad landvinning hafva ledt till
helt andra allmänna förhållanden än dem, som förete
sig i de äldsta af våra skrifna lagar. Den oupphörliga
tillväxten af kronogods skulle hafva uppfrätt den enskilda
odaljorden, hvaraf bondefrihetens undergång blifvit en
nödvändig följd. Men i alla landskapslagarna herskar
denna frihet. Väl nämnas i den yngre Vestgötalagen samt
i Helsingelagen vissa gårdar såsom tillhörande Upsala
öde, och Uplandslagen förmäler, att den valde konungen
dertill blef dombder, d. v. s. att rättighet dertill af det
väljande folket honom tillerkändes. Men de föreställa
det icke såsom något egovälde af synnerlig vidd och
betydenhet. De skatter, som erlades af odaljorden icke
blott för landets försvar utan äfven, sedan ättegälden
blifvit ständig, till konungens hofhållning, uppenbara
måttligheten af Upsala ödes afkastning, när man
antager, att dermed skulle förstås endast grundegendom.
Någon särskild konungen underdånig klass af jordbrukare
och dess förhållande till odalbönderna omnämnes ej
heller i lagarna, hvilka säkerligen icke förbigått ett så
vigtigt föremål, i fall domänernas mängd och storlek gjort
några bestämmelser i detta afseende nödiga1.
Om, inom detta fält för gissningar, det kunde
tilllåtas mig att också våga en sådan, ville jag framställa
den, att Upsala öde icke ifrån begynnelsen bestått af
endast jordegendom utan äfven af rättigheten att
uppbära någon skatt till gudstjenstens och konungahusets
1 Östg.-l. Dr. B. fl. 14 stadgar väl tukkabot för konungs bryti
(förvaltare) i Upsala bo; men han betraktas här såsom konungens tjensteman
och icke såsom dess jordbesittande vasall.
Järta, Skrifter. /. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
