Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
underhåll1. Anledning härtill finner jag så väl i den
nässkatt, som, efter en af Sturleson förvarad fornsägen,
skall för samma ändamål varit Odén gifven, som ock i
de isländska fria nybyggarnes skattskyldighet till sina
gudahus och höfdingar2. Sturleson förmäler äfven om
Yngve Frey, att han, såsom svearnes drott, tog af dem
skattgjafer3. Må hända bör denna sagotecknares
berättelse om bildningen af Upsala öde så förstås, att då,
efter sagans mer eller mindre trovärdiga uppgift, Yngve
flyttade konungasätet och offerfesterna till Upsala samt
der byggde ’templet, förlade han äfven dit intägten af
ofvanberörda, såsom det synes ursprungligen frivilliga,
men genom plägsed bestämda skattgåfvor, som den tiden
endast i varor kunde utgöras,, hvarjemte han egnade
deråt sin enskilda jord och lösa egendom. Märkvärdigt
synes mig, att hvad Sturleson kallar ollar skyldar sinar
intager ibland förläningens beståndsdelar det främsta
rummet4.
Då man ansett odlingar å allmänningarna hafva
bildat kronohemman, har man lagt till grund för denna
mening dels en yrkad filosofisk rättssats, dels en före-
1 Efter denna gissning skulle Upsala ’öde hafva betydt
sammanfattningen af alla konungaväldets realrättigheter. — I Rimkrönikan
förekommer konungs öd i bemärkelsen af fiscus, inbegripande både fast och lös:
gods; Ihre G/oss. v. Od.
2 Jfr Geijer Sv. Rikes häfder, i del. s. 513.
3 Att dessa skattgåfvor bestått i samma nässkatt, som Odén
börjat att uppbära, antager Lagerbring i sin Diss. de origine tributorum m
Sveo-Gothia, pars. 1, Lund 1759, p. 10.
4 Mot Ynglingasagans tillförlitlighet hafva tvifvelsmål, må hända
väl grundade, uppstått Men hvaije sådan historisk saga uppenbarar
begrepp, som längre eller kortare tid fore anteckningen af henne varit i
folktron gällande. I sådant afseende är det af vigt att rätt förstå h?id
den förste skriftlige berättaren om Upsala öde, i öfverensstämmelse med
en äldre sägen, sådan denna qvarlefvat till hans tid, kunnat mena. Ännu
angelägnare är detta, om full trovärdighet tillerkännes den ifrågavarande
sagan, hvilken länge och allmännast varit lagd till grund för icke endast
rent historiska framställningar utan äfven för beräkningar och anspråk,
ingripande i statsrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
