Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 407
gifven historisk urkund. Enligt den förra skall det
ursprungliga förvärfningssättet upphöra med borgerliga
samhällens inrättning, och alla ting, som då icke äro
skiftade emellan samhällets medlemmar, sedermera vara
statens. Lemnande denna allmänna sats obestridd, men
ej, i dess obestämda flertydighet, medgifven, vill jag
blott anmärka, att tillämpningen deraf till särskilda fall
beror på begreppet om borgerligt samhälle och på det
tillstånd, vid hvilket, samt den handling, genom hvilken
ett folk må kunna sägas hafva inrättat sig ett sådant.
För säkert kan emellertid antagas, att någon filosofisk
rättslära icke under den tiderymd, hvarom nu fråga är,
■ bestämt våra förfäders sätt att betrakta och använda
Sveriges ödemarker. Den historiska grunden åter för
konungens och kronans förmenta eganderätt till dessa
är det så kallade Helgeandsholmsbeslutet af I2821. Men
deraf är verkligheten icke allenast obestyrkt utan äfven
högst osannolik. Berörda riksdagsbeslut har aldrig,
såsom sådant, kunnat företes, utan endast innehållet deraf
blifvit framstäldt i en skriftlig berättelse, hvilken först
år 1586 eller 1587 kommit i dagen. Till den vidsträckta
rätt, som der tillerkännes konungen, söker man förgäfves
något spår i de gamla lagarna och i andra tillförlitliga
urkunder2. Uplandslagen är 13 år, konung Kristofers
allmänna landslag 160 år yngre än det föregifna
Helgeandsholmsbeslutet, och i båda, likasom i de flesta öfriga
1 De ifrågavarande orden deruti lyda sålunda: > Vidare bleff Cronan
tillagt all stubbejordh, som utaflf skogar och hedar uppfinnas kan, som
ähr lägligit att byggia hemman utaff skall lyda under cronan.» Dipl.
Suec. Vol. I: n. 745. Märkligt är, att i en annan der aftryckt, helt och
hållet olika, afskrift af samma handling saknas alldeles detta förordnande.
2 Man har trott sig finna ett sådant i Östg.-l. Egn. S. B. fl. 1,
hvarest bestämmes, huru konung må sälja allmänning. Men
sammanhanget af detta stadgande med det föregående, om försäljning af
konungens enskilda arfvejord, tyckes bestyrka herrar Collins och Schlyters
formodan, att med allmänning här bör förstås den skog, som tillhörde
någon konungens gård eller by. I öfrigt utvisar Östg.-l. B. B. fl. 28,
att allmänning betydde byars eller härads gemensamma skogsmark,
hvarå sjelfständiga hemman kunde anläggas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
