Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
lagarna, förekomma rakt emot det samma stridiga
stadganden om allmänningar1. Sådana omtalas der, men
icke såsom kronans egendom, utan såsom byars,
härads och landskaps. Större eller mindre bondelag hade
således gemensamt bemäktigat sig dem och utdelade
derå lägenheter åt enskilda odlare. Dessa, när de
betingat sig ständig besittningsrätt till sina nydanade
hemman, förklarades vara bönder, ej /andbönder2. De, som
efter öfverenskommelse om viss årlig afgift till häradet
eller landskapet nedsatt sig å dessas oskiftade marker,
egde för sig och sina arfvingar, så vida de uppfylde aftalet
lagens uttryckliga försäkran att ej blifva vräkta3. Att
enligt landslagen en tredjedel af afraden för lägenheter
å häradsallmänning tillföll konungen4, härrörde troligen
från någon allmän, sannolikt inom Göta rike först
med-gifven och der tidigast gällande bevillning; men
häradets egovälde öfver sådan mark är synbart deraf, att
det för sig behöll två tredjedelar af samma afrad. Man
har påstått, att åtminstone större ödeliggande
landssträckor sedan 1282 ansetts tillhöra kronan; men efter den
tjden hafva uti rikets norra orter många sådana rymder
blifvit uppodlade och befolkade, och det lärer icke kunna
visas, att åboarne å de hemman, hvilka der så sent
uppkommit, någonsin varit mindre sjelfständiga bönder än
andra. Begreppet om kronans eganderätt till all
ödeliggande jord utom eller emellan bygdelagen, är, så vidt
jag kunnat finna, vida yngre än den tid, hvarifrån man
1 Upl.-1. Vid. B. fl. 20. — L.-1. B.-b. kap. 29 o. 31. Hels.-L V.
B. fl. 15.
2 Vestg.-l. y. cod. Kyrk. B. fl. 7.
3 Upl.-l. 1. c. LL. 1. c.
4 LL. Th. B. fl. 4. Att redan i böljan af I3:de århundradet
konungen ansågs vara, till en tredjedel, delegare i allmänningar inom
Småland och Vestergötland, synes af flera kongl, bref i Dipl. Svec. I: n.
139, 216, 217 o. s. v. Samma delaktighet i en allmänning inom
Östergötland, tillkommande konungen >intuitu coronæ», omtalas i ett
förlänings-bref af konung Magnus Ladulås 1289. Spegel, Skrif il Bems till
Biskops-krönikan, s. 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
