Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
229
sökt härleda dess ursprung och dess giltighet. Jag
kommer att vidare undersöka dess upphof och framställa
dess följder. Här har jag endast velat yttra och med
några, ehuru ofullständiga, anmärkningar styrka min
förmodan, att de å allmänningar eller å forna vidsträcktare
ödemarker, före sextonde århundradet och äfven under
början deraf, bildade hemman icke varit betraktade
såsom till grunden kronans, utan såsom odaljord, antingen
af enskilda nybyggare med ursprunglig rätt dertill
inkräktad, eller dem öfverlåten från områden, som
menigheter till gemensam egendom sig bemäktigat1.
Men om den svenske bonden ej innehade sin jord
såsom förläning af kronan, var likväl i allmänhet hans
besittning deraf icke förenad med full eganderätt. Denna
tillkom hans fortlefvande slägt, såsom hvars timliga
representant han vårdade och förvaltade den samma under
vilkor, som lagarna sorgfälligt bestämde. De tilläto
honom icke att sälja jord af gammal byrd sina från slägten,
så framt icke hans skyldemän, åt hvilka den då borde
enskildt och offentligen hembjudas, vägrade att den köpa2;
de fordrade ock, mer eller mindre uttryckligen, att
försäljningen skulle rättfärdigas af bevislig nöd3. Hade
han pantsatt jord, hvilket skulle ske offentligen, och
icke sjelf å utsatt dag, eller inom lagligen bestämd tid
derefter, den återlöste, så inträdde hans bördemän i
utöfningen af denna, utaf honom vanvårdade, rättig-
1 Sedan denna skrift författades och till K. vitt. hist. och
antiq.-akademien insändes, har det vigtiga ämne, som här vidröres, blifvit
fullständigt utredt af adjunkten i ekon. lagfarenheten vid Upsala universitet,
j. u. licentiaten, herr P. O. Bergfalk uti en akademisk afhandling om
Svenska jordens beskattning (Ups. 1832). Det har varit för mig
tillfredsställande att finna mina begrepp onv den äldsta och äfven länge gällande
eganderätten till allmänningar bekräftade af denne lärde och skarpsinnige
forskare.
2 Se alla lagarnas jordabalkar. Börd egde äfven rum till jord, som
för böter utmättes. Sud.-l. J. B. fl. 7.
3 Hels.-1. J. B. fl. i och 15; Vestm.-l. J. B. fl. i och 20; Sudernu-L
J. B. fl. 4; L. L. J. B. kap. 27: 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
