Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING. 239
De yngre ibland dessa förete visserligen äfven i de öfriga
balkarna stadganden, som förändrade den åldriga
rätts-häfden. Men de flesta sådana nya lagbud, hvaribland må
i synnerhet nämnas de, som utvidgade den offentliga
straflfmakten, som tillegnade qvinnokönet ovilkorlig
delaktighet i arf, och som, afskaffade den tjenande klassens
träldom, voro naturliga alster af ett mera utveckladt
samhällsskick och af en kristendomens inre kraft, hvilken
skolat frambringa samma verkningar, om också någon
yttre makt dem icke hade fortdrifvit.
En annan främmande rätt stod i förbund med den
kanoniska, men kunde icke, som denna, vinna fäste i
svenska folkets allmänna lagar. Det var den så kallade
feodalrätten. Då jag ej må här fördjupa mig i
fäderneslandets statshistoria, afhåller jag mig ifrån granskning
af särskilda meningar om åldern och beskaffenheten af
de förhållanden, hvilka man ansett bevisa en redan
under Ynglingaätten bildad länsförfattning1. Att den
samma, hurudan den ock må hafva varit, likväl aldrig då
mäktat öfverväldiga odalmannarätten, lärer vara
ovedersägligt. Ibland Sveriges konungar synes Magnus
Ladulås hafva varit den förste, hvilken sökt att skapa ett
feodalsystem efter tyskt mönster. Men det fattades
honom grundämnen dertill, nämligen ett underkufvadt folk
att godtyckligen beskatta och ett eröfradt land att
såsom krigsbyte utskifta åt sina tjenstemän. Väl erlade
det svenska folket skatter till rikets försvar och
konungahusets underhåll, men endast sådana, som det sjelft med
fri vilja bestämt2. De voro icke vedermälen af någon
de skattgifvandes underdånighet, utan tvärt om
nödvändiga följder af den allmänna bondefriheten, emedan
konungaväldet ej var förenadt med ett så betydligt ego-
1 I sina föreställningar om denna torde man icke hafva urskilt
det nödvändiga i all monarkisk samhällsförfattning från det egna i
feodalsystemet.
2 Äfven i landslagen, Kon. B. kap. 4, \ 6, är svenska folkets rätt
att sig sjelft beskatta uttryckligen erkänd och bekräftad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
