Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA LAGFARENHETENS UTBILDNING.
253
och anse deremot edgärdsbevisningen, som då alltför
all-männeligen nyttjades, vara blott att använda i värjemål,
när halft skäl emot en anklagad förekomme och han icke
kunde försvara sig med vittnen. I ofvannämnda punkter
säges, i likhet härmed: »Ther man icke kan försvara sig
med skiäl och vitne, då försvare sig med lag och eed»;
^och e contra): »Alt thet man kan drifva med skiäl och
vitne bör icke gåås lag före. All klagemål, som icke
hafva någon skiälig lijknelse, bör icke gillas.»
Biskoparne försökte i det längsta att försvara sin
domsrätt i mål, som rörde kyrkan och dess tjenare. Då i början
af året 1527 »Herr Peder Jacobi, decanus i Vesterås,» blef
inför rådet, i konungens närvaro, tilltalad för förrädiska
stämplingar, hvartill hans egna erkända bref honom
för-vunno, samt rådet fälde öfver honom dom efter landsens
lagbok, så protesterade biskoparne Petrus i Vesterås och
Magnus i Strengnäs samt capitulares i Upsala mot samma
dom, såsom ^emoot de helga kiörkones stadgar företagin»l.
Men kort derefter gjorde den bekanta Vesterås recess slut
på presterskapets kanoniska välde. I följd af den samma
blef »med rådets och klerkeriets samtycke», äfven i
Vesterås, stadgad den ordinantie af 1528, från hvilken alla
senare mera utförliga svenska kyrkolagar leda sin
upprinnelse2. Biskoparnes forna andel i böter tillerkändes
konungen, och prester förklarades skyldiga att »söka och
svara på ting och stempno såsom andra dannemän».
Dock i mål, som rörde deras embete samt »för deras
quinfolk» skulle de »svara och böta biskope», men biskopen
göra derför konungen »redo eller gunst». Under samma
vilkor egde biskopen att döma i frågor om äktenskaps
behörighet. Men öfver äktenskapsbrott, frändsämjospield
m. m. skulle ransakas och dömas vid tinget.
1 Ur PalmskÖldska saml. är denna protest införd i Stockholms
Maga-1781, s. 275—8. Den anklagade, som här kallas decanus i Vesterås,
var den förut afsatte biskopen Petrus Sunnanväder. Jfr Celsius, 1. c.
i del., s. 292.
2 JusL-verket, s. 1—5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
