Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 T 2
VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
Det är bekant, att konung Gustaf I, utan att gynna
den verldsliga aristokratien, dock sökte att tillvinna sig
adeln, hvars fördelar han sammanknöt med kronans vid
indragningen af kyrkans gods. Han hade väl äfven år 1526,
innan han började den skarpa, afgörande striden mot
klere-ciet, bekräftat adelns privilegium att af sina landbönder
uppbära sakören i alla mål, der de icke efter lag tillkommo
konungen aliena1. Men det följande året, vid riksdagen
i Vesterås, anförde han ibland skälen till sin afsägelse af
regeringen, också det, »att kronan vore försvagad
dermed, att hvar ville vara konung öfver sina egna landtbon.
I anledning häraf svarade köpstadsmän och bergsmän:
»Om konunges saker, som hvar haffver offuer sina
land-boor etc. thet står till Hans Nåde huru ther om vara skal.»
Menige man (bondeståndet) åter yttrade sig deröfver
bestämdt, att »effter thet att vår K. N. Herre haffuer tungan
och stor omsorgh om menige rijksens och thes
inbyggia-res välfärdh, är rätt och tillbörligit, att H. N. må haffua
oclandratt all then deel, som H. N. tillyder på cronones
vegna, uthan så är, att H. N. uthaff synnerlig gunst teckes
förläne nogon konungzliga sacher på sina landbönder,
står thet i H. N. godha behagh». Adeln och rådet
und-veko att i sina svar vidröra denna ömtåliga fråga, men
medgåfvo, att konungen »tage then saköre, som biskoparna
pläga taga, att fattiga almogen icke skall vara under tu
lierskap»; ett skäl, hvilket tycktes innebära ovilkorligt
erkännande af konungens rätt att ensam uppbära den
andel i böter, som lagarna honom tillade2.
Få och ofullständiga äro de mig bekanta handlingar,
hvilka lemna underrättelser om den allmänna lagskipningen
under detta tidehvarf. Jag har likväl kunnat inhemta några
1 Stiernman, Riksdagsbeslut, 1 del., s. 39. — Det kongl, brefvet
hlr-om blef »inlöst af Konungens skrifvare för LX mark ortugar och
ant-vardades Herr Thure Jönsson, riksens hofmästare». Om det värde, som
adeln satte på ett sådant privilegium, vittnar berörda då betydliga summa,
svarande mot värdet af 60 pund smör, eller af 12 st. gilla oxar o. s. v„
efter markegångstaxan af 1523, hos Stiernman 1. c. s. 19 o. f.
2 Vesterås recess, hos Stiernman, 1. c. s. 56 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
