Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3M
vetenskapliga afhandlingar. 4
fans den nya finansanstalten att försälja under namn af
bördsrätt evärdelig besittning af kronohemman1.
Sannolikt måste många åboar å hemman, hvilka oskäligen
blifvit i jordeböckerna såsom kronans antecknade, på detta
sätt återlösa sin odalrätt, som, oaktadt de dryga
köpeskillingarna, dock icke alltid i följande tider var
derigenom betryggad2. Likväl fortlefde denna djupt rotade
och af ålder vidt utgrenade rätt samt allmogens
medvetande deraf. Till dess försvar uppträdde ock under
det sjuttonde århundradet lagkunniga och frimodiga män,
som med de kraftigaste skäl hämmade den vidare
framgången af osvenska läror, hvilka hotade att beröfva
Sveriges statsförfattning dess dyrbaraste egentlighet, ett *
sjelfständigt och såsom sådant i lagstiftningen deltagande
bondestånd3.
1 Konung Johan III:s patent af den 7 Mars 1582, åberopadt af
Botin, 1. c. i del., s. 39. Härifrån leda senare skatteköpsförordningar
sitt upphof. — Uti ofvannämnda patent förbjöds åboarne å de hemman,
hvartill bördsrätten köptes, att dem >förpanta eller förbyta»; men i ett
senare Kongl, bref af den 29 September 1582 förklarade konungen sig
härutinnan hafva förändrat sin mening och vilja tillåta, att bönderna sig
emellan månde köpa och sälja bördsrätterna.
2 Riks- och kammarrådet Seved Båth hade 1646 af drottning Kristina
tillhandlat sig några hemman på Muskön. Derå hade åboarne tillöst sig
bördsrätt. Men bemälda riksråd förskaffade sig en af Johan Appelgren,
Mårten Persson Blixencrona och Nils Nilsson Stjernflycht den 8 Februari
1650 undertecknad attest, att dessa hemman voro i äldre och nyare
jordeböcker såsom kronohemman antecknade samt att de i konung Johans tid
förvärfvade bördsrätter blifvit af efterföljande konungar ogillade, hvilket
ett från riks- och kammarrådet (kollegium) år 1607 utgånget bref skulle
utvisa. (Ur en samling af juridiska handlingar ibland de Nordinska.)
3 Se härom Stjernhöök, 1. c. pag. 278-90, samt Ehrenstens fornt
åberopade afhandling, hvaruti bland annat säges: »När skattebonden är
kufvad, skulle tilläfventyrs staten sättja sig uti ett annat lag, och igenom
adelns magt, myndighet och uppkomst konungens förminskas»; samt på
ett annat ställe: »Man skal och bör hålla hand öfver närvarande stat och
den icke förändra, ty det som står och blifver oförryckt i sin stat, ehuru
än det kan vara, är likväl nyttigare för regementet, än det som genom
förändring, såsom bättre, införes.–-Såsom nu detta i gemen är tül
förståendes om alla förändringar, der icke nöden eller någon synnerlig
stor fördel eller nytta låter sig deraf se och förmärkja, så är det dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
