Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
- VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
vij haffve funnet them för oss och seem them ingen
skadha kunna göra the menniskior, som nu i sakenne
äro undervijste, och at the icke heller så alztings fäfengt
brukas, lijde vi them uthi våra församlingar.» De äro till
en del ännu bibehållna och, sedan de allt mer och mer
förlorat en vidskeplig betydelse, hafva de tjenat och
tjena att bevara åt vår offentliga gudstjenst det goda af
den katolska — en andakten väckande,’ underhållande
och upplyftande, yttre värdighet.
De stadganden i kyrkoordningen àf 1571, som angå
den andliga domsrätten, äro enliga med
Vesterås-ordi-nantierna af 1527 och ^528 V Dessa tillegnade konungen
de forna biskopssakören, hvilka komme att räknas
tillhopa med böterna efter lag till konungen samt af
konungens fogdar och forläningsmän2 uppbäras. Prester
skulle uti verldsliga saker både på kyrkans vägnar och
sina egna söka och svara vid ting och stämma samt
böta till konungen såsom andra dannemän. Endast i
frågor om äktenskapsmål och presters embetsforseelser
finge biskoparne bibehålla sin domsrätt samt, då i sådana
fall böter egde rum, dem uppbära, dock med skyldighet
1 Stiernman, Riksdagsbeslut, del. 1. s. 90; JusU-verket^ s. 1. — Öfver
den första äfvensom öfver Vesterås recess författade Laurentius Petri
förklaringar, hvaraf afskrifter finnas flerestädes. Afsigten dermed nr
att rättfärdiga de beslutade reformerna och vidare upplysa anledningarna
till dem. Angående den andliga domsrättens afskaffande säges, att
prester, munkar och nunnor en lång tid haft den friheten af herrarne, att
de endast svarat inför sina egna prelater; men emedan denna friheten
»gifvit anledning til tvedrächt och verldsliga öffverhetenes förachtelse»
samt deraf äfvenledes följt att »enahanda brott annorlunda strafiats af
them man kallat andeliga domare och annorlunda af verldzliga», ty hade
den samma blifvit återkallad, »synnerliga uthi the stycker, som af
leek-män vähl uträttas kunde»; men deremot åt biskoparne förvarats, »at the
retta öfver the saaker som artikeln (den tionde i ord. af 1527) them
medgif|ver; ty uthan thet väldet kunde the icke vehl tilse med presterne,
som thetta tilhörer, at the redheliga skicka sig uthi sitt embete*.
2 I ett öppet bref af den 8 Mars 1548 förlänade konungen åt
Göran Åkesson Tott i Tidön (Lars Siggesson Sparres m&g) »alle konungs
och biskops saker medh alle hans egne landboar», ehvar helst de i riket
voro. Originalet i Nordinska saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
