Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 - VETENSKAPLIGA AFHANDLINGAR.
grundligare, som svenska ynglingar då kunde inhemta
vid de tyska evangeliska akademierna, derest dem äfven
framgent tillätes att dit begifva sig. Det collegium i
Braunsberg, hvilket i synnerhet skulle uppfostra jesuiter
åt de nordiska rikena1 var då nyligen stiftadt, men
dittills icke nog kändt i Sverige för att ännu kunna erhålla
derifrån ett större tillopp af läijungar.
Sedan den ifrågavarande ordinantian2 var af de
förnämligare ibland presterskapet undertecknad, blef sättet
för den nye ärkebiskopens invigning ett allmänligen
synbart förebud till den religionsförändring som forehades.
Konung Gustaf I hade med misshag erfarit, att den af
honom utnämnde biskopen i Åbo Michael Agricola, vid
sin första biskopliga messa prydt sig med mitra, hvilket
konungen ansåg röja anspråk på påpistisk myndighet’.
Efter Laurentii Petri kyrkoordning skulle, när biskop
ordinerades, både han och ordinator encfast bära >röklijn
och chorkappa»; men i den nya ordinantian tillades den
tveklufna biskopsmössan (mitra), såsom utmärkande, heter
det, lärdomens tvenne stycken, lagen och evangelium,
samt stafven (baculus), betecknande den andliga
discipli-nariska makten. Ännu återstod smörjeisen, till
medgifvande hvaraf det icke hade lyckats Fechten att
öfvertala de eljest så lätt missledda presterna. Utan afseende
1 Fr. Münter, Danske Reform.-kist., del. 2, s. 638 o. f. Öm de
svenskar, som der blifvit uppfostrade, har prof. E. M. Fant lemnat
underrättelser i en akad. diss. De studiosis Suecis in Seminariis Jesuitarum versus
finem Seeuli XVI; Ups. 1794. — Om stiftelsen af kollegium i Braunsberg
samt om dem i Olmütz och Fulda berättar Theiner i 1 del., s. 525 o.
f., och lemnar i 2 del., s. 322 o. f. om det Braunsbergska seminariet en
Possevins berättelse jemte namnförteckning på de ynglingar, som der
blifvit intagna. En annan förteckning af honom på studerande vid
kollegium i Olmütz år 1580, hvaribland flere svenskar, är af Theiner meddelad,
2 del., s. 315 o. f. (Anm. 1840).
2 Theiner, som dock endast genom en summarisk berättelse om
vissa punkter i denna ordinantia haft kännedom deraf, prisar henne såsom
ett synnerligen vigtigt steg Ull katolicismens återinförande i Sverige. 1
del., s. 407 o. f. (Anm. 1840).
3 Pauli Juusten Chron., pag. 43.
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
