Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 12. Skapelsehistorien som episkt motiv i den äldre litteraturen. Dess svenske bearbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Josef Helander.
skolans dominerande formella intressen och framom greker och
latiner uppställde bibeln som urkällan för sanning och skönhet.
Kretsen för de poetiska ämnena utvidgades, och dikten fylldes af
en religiöst didaktisk tendens. Hans stolta alexandriner äro burna
af glödande entusiasm för Skaparens under. Han åstadkommer
stundom beundransvärda detaljer, där han kan göra sig fri från
en massa naturfilosofiska spekulationer från forntid och medeltid.
Hans diktning är enligt hans eget omdöme på samma gång
heroisk, panegyrisk och didaktisk. Han berättar, sjunger lofsånger,
undervisar och satiriserar sin samtid. Men han sammanblandar
nytt och gammalt. Ian åkallar Olympens gndaskara omedelbart
efter hymniska uttryck till den Allsmäktige, ett fel, för hvilket han
undskyller sig själf med den förklaringen, att det sker »par
Metonymie», och att »la Poësie est de si long temps en saisine de
ces termes fabuleux qu’il est impossible de l’en deposseder que
pié à pié»1. Hans stil öfverflödar af konstiga sammansättningar,
s. k. »homeriska» cpitet samt äger en arrangeradt storslagen och
stundom pinsamt uppblåst vältalighet.
Den hänförelse, med hvilken denna dikt af samtiden mottogs,
framkallade inom få år en hel skara kommentarer, öfversättningar
och efterbildningar. På latin återgafs du Bartas’ verk i tvänne
tolkningar af Jean Edouard du Monin och Gabriel Lermæus. Jacques de
Carcerès utgaf en spansk edition. På italienska öfversattes de »sju
dagar» af Ferrante Guisoni och bearbetades af Tasso2. Med engelskan
1 »Advertissement au lecteur» framför duodesupplagan, Paris 1603, af du
Bartas’ skrifter.
2 Spegel lämnar i sitt företal den uppgiften, att »Alessandro hafwer
uttolkat hans [du Bartas’] Verser på Jtalianska». Denna hittills obestyrkta
upp
gift beror möjligen på en dubbel förväxling. År 1522 — sålunda före du
Bartas’ födelse — utgaf den italienske rättsläraren och filosofen Alessandro
Ales
sandri († 1523) ett verk pä latinsk prosa Genialium Dierum Libri VI,
hvilket vidlyftigt kommenterades och utöfvade stort inflytande på den äldre
litteraturen öfver skapelsemotivet. (Uppsala bibliotek äger ej mindre än tio
editioner.) Detta verk citeras icke af Spegel, men sannolikt förblandade han
någon notis om dess tillvaro med en uppgift, som återfinnes i den yngre
Argboes företal till Hexaëmeron, där det bl. a. heter att »disse Heroiske Danske
Vers oc Herre-riim ere de allerførste oc äldste paa vort Danske Sprok / med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
