Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsvägen igen. Der gå i rader efter hvarandra
de väl påpelsade bondgubbarne med hustrur och
barn, alla med psalmböcker i hand, väuligt
nickande när herrskapsslädarne ila förbi. Vid
grinden svänger vägen till höger, och der ligger den
fredliga lilla kyrkan, lysande ut sitt »välkommen»
genom de upplysta fönstren. Klockorna börja
nu ringa; »bingeli bång, bingeli bång!» ljuda de,
tunna och skrällande, ut öfver nejden.
Vid kyrkomuren stå bondslädar och kärror
i rader; der ses några af de små, blackiga hästarne
ilsket bitas och krångla, ruskande sina tjocka
ståndmanar med raseri, under det andra oroligt
gnägga och trampa; längre bort blifva flere
undfägnade af sina egare med hafrebröd och foder.
Små, rundkindade bondtöser med linfargadt
hår, fallande i testar under storrosiga
halsdukar, stå tätt vid mödrarnas sida och titta,
storögda, efter herrskaperna, som stigit ur slädarne
och, pulsande i snön på kyrkogården, nu begifva
sig in i kyrkan. Taflan är liflig och skulle
erbjuda en brokig anblick, om ej öfver densamma
ännu hvilade en dimmig skymning.
Det lilla, landtliga templet strålar af ljus —
visserligen blott talgljus, hvilka här och der i
det starka luftdraget bedröfligt ryka och smälta
ner öfver de simpla jernbleckspiporna, men som
ändå vackert och högtidligt upplysa kyrkans inre.
Bänkarna fyllas af andäktiga sockenbor, och i
stilla förundran stå bönderne, tätt skockade, på
den granrisade, stora gången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
