Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadier, han genomgick logiken
och naturfilosofin, belyste
historien, rätten, religionen, filosofins
historia, estetiken o. s. v.,
öfver-allt i syfte att finna de ledande
utvecklingsliniema, och på en
mängd af dessa olikartade
områden bragte han nya och
genialiska uppslag. Sannt är att
historiska fakta, hvilka äro som de
äro, ibland icke utan våldsamma
konstruktioner läto sig intvingas
i systemet, men just »systemet»
är ju alltid det förgängliga i en
filosofs tankebyggnad, helt enkelt
därför att — som Hegel själf mer
än någon hjälpt oss att inse —
en anmodan till en filosof att
lämna ett fullfärdigt system innebär
intet mindre än en anmodan till
honom att utföra hvad blott
mänskligheten själf i dess fortgående
utveckling förmår. När vi klart
fattat detta så är det ute med
alla metafysiska system, och vi
inskränka våra anspråk på
for-skarne till det uppnåeliga, att
de skola, i stället för att jaga
efter det »absoluta», vidga
området för vetenskapernas relativa
sanningar och förena de spridda
dragen till en mot forskningens
ståndpunkt svarande totalbild.
Man kan emellertid förstå
hvilket ofantligt intryck detta
He-gel’ska system, som tillät
utveckling i så skiljaktiga riktningar,
skulle göra i Tysklands andliga
lif vid seklets början. Det blef
ett triumftåg, som räckte genom
årtionden och fortsatte långt efter
mästarens död. T. o. m. till det
hegelianismen; prof. Borelius
företrädde den där med fint vett gent emot den hos oss länge
allena-härskande Boströmianismen, som i den naivaste själfförgudning totalt af-
HEGEL.
1770—1831.
Georg Wilhelm Friedrich Hegel är liksom
Schel-ling sydtysk, född i Stuttgart. Studerade i
Tübingen, var informator i Bern och Frankfurt
och kom sedan till Jena, där hans yngre kollega
Schelling redan var professor, medan Hegel först
1801 blef docent. Starkt påverkad från början
af den tidsriktning, för hvilken Schelling gaf
formlerna, gick dock Hegel snart sina egna
nyktrare vägar. År 1807 utgaf han sitt stora
arbete »Andens fenomeno logi», hvari han redan
framlägger sin själfständiga uppfattning om
världsprocessen som tankens utveckling i verk*
lighetens värld. 1808—16 var han
gymnasii-rektor i Nürnberg, men fortsatte sin verksamhet
som filosofisk skriftställare, behandlande denna
tid särskildt logiken. Kallades 1816 till
professor i Heidelberg, men flyttade därifrån 1818
till Berlin, där han fann den rätta miliön för
att utveckla sin lära inför ett fängsladt och allt
mera växande auditorium. 1817 utgaf han sin
»De filosofiska vetenskapernas encyklopedi» och
1820 sin »Rättsfilosofins grundlinier» (se texten
längre fram). Under utarbetandet af sin sista
skrift »Bevis för guds tillvaro» bortrycktes han
af koleran 14 nov. 1831.
sydsvenska universitetet sträckte sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
