Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigvården ge! Detta var en
mager kärna i den
»kristligt-sociala» pudeln, och det blef
inte bättre genom att pietistisk
salvelse uppmuntrades vid
sjukhusen och i de nya
cellfängelserna. Och en begåfvad
skriftställare Hermann Wagener, som
nog varit man att sätta i gång
en feodal-social massagitation
mot det kapitalistiska storbor’
gardömet, häjdades i det verk
han ville utföra genom att hans
konservativa junkervänner voro,
som han uttryckte sig, »ena
hälften oxar af födsel och andra
hälften oxar af princip».
Bourgeoisin å sin sida
kunde också ibland visa arbetame
ett välvilligt ansikte i form af
allehanda billig filantropi. Det
mest storartade var den 1844
grundade »Centralföreningen för
de arbetande klassernas väl»,
hvilken kom som plåster på
väf-varoroligheterna. Men så fort
arbetame, hvilka gubevars också
skulle få vara med, begynte röja
lust till en smula själfständigt
uppträdande, drogo sig de
välgörande herrame förskräckta
tillbaka, och det hela blef till
ingenting.
Efter »Rheinische Zeitungs»
indragning fortsatte några af
dess medarbetare, främst Moses
Hess och Karl Grttn, i olika
publikationer en mer eller mindre
idealistisk-socialistisk
propaganda. Hänsynslöst afslöjade de
proletariatets usla ställning, Wilhelm
Wolff skildrade t. ex. de schle-
siska väfvames elände, och kälkborgarinvändningarna mot kommunismen
afvisades med bitande hån. Men i olikhet med Marx lyckades dessa
hans första medarbetare aldrig komma utom den ideologiska trollring,
MOSES HESS.
1812—1875.
Son af en förmögen köpman i Bonn fick han en
vårdad uppfostran, arbetade en kort tid i faderns
afför, men blef så journalist. I Paris gjorde han
mot slutet af 1830-talet bekantskap med flera af
d&tidens socialistiska ledare och förblef sedan dessa
ideer trogen hela sitt lif. Medarbetare i Marx*
»Rheinische Zeitung» 1842, i Ruges och Marx’
1 Tysk-franska årsböcker» och i Pariser-»Vorwärts»
1844, sedan i en rad små radikala blad i
Rhen-provinserna. År 1849 deltog han i
resningsför-söken i Sydtyskland och dömdes härför in
contumaciam (frånvarande) till döden. Bosatt i Paris
återvände han efter tronskiftet i Preussen 1861
till Tyskland och slöt sig genast till Lassalle,
då denne började sin socialdemokratiska
agitation. Han var länge representant för Köln i
Las-salles »Allmänna tyska arbetareförening». — Hess
har nedlagt sin »filosofiska» socialism i åtskilliga
arbeten, där han söker utveckla att grundfelet
hittills har varit att människan gjort sig beroende
af sin egen hjärnas och sina egna händers alster;
till sist har människan böjt sig alldeles i stoftet
för en enda allsmäktig och allestädes-närvarande
gud: pänningen. Från denna träldom kan
människan blott befrias af socialismen, fattad som den
vetenskap och konst, som består i organisk
samverkan af alla kroppsliga och andliga krafter. Som
fri verksamhet skall arbetet då åter bli en glädje
och välsignelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
