Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
katekes, hvars första bud lyder: du
skall respektera hvad som icke är dittr
hvad som tillhör andra! Du skall
respektera de andra och särskildt de stora!
Först när människorna komma så långt
att de mista respekten för egendomen,
så kommer en hvar att få egendom,
liksom alla slafvar bli fria när de icke
längre anse sin herre för herre.
Idéernas historia
afspeg-lar alltid verklighetens
historia. I England och Frankrike
hade proletariatet redan börjat
sin klasskamp — den
påverkade Marx och Engels. I
östra Tyskland stod man ännu
blott vid kapitalismens
genombrott till fri konkurrens — den
frigörelsestriden går igen hos
Stirner. Också såg man en
Ruges kälkborgerliga
frasradikalism prisa Stirner på Marx’
bekostnad, och den nya tyska
frihandelsskolan satte sig
andäktigt vid hans fötter,
fordrande afskaffande af staten
och moralen, med alla dess
hämmande skrankor för det
fria varuutbytet och för profiten
utan gräns. Eljes gjorde
Stirner ingen skola, och först på
senaste tid ha anarkismens
teoretiker upptäckt honom på
nytt — möjligen i omedvetet
konventionell önskan att visa
att äfven för deras mest
paradoxala och mest ultra-radikalt
klingande satser gäller den
gamle vises ord: »Ingenting
nytt under solen».
Vid de tyska universiteten
aflöste på 1840-talet den s. k.
»historiska» skolan i nationalekonomi, med Roscher som främste man, den
förut rådande Smidt-Ricardo’ska riktningen. Denna skola behandlade
ekonomin ungefär som Hegelianema af högern historien, de fingo fram
KARL RODBERTUS.
l805 — l875.
Född i Greifswald, d&r hans far var juris professor,
studerade han juridik och nationalekonomi och
vidgade sina kunskaper genom ämbetsmannatjänstgöring
och resor, tills han 1836 bosatte sig på godset
Ja-getzow, som han inköpt. Redan i ett arbete af 1839
om »De arbetande klassernas fordringar» utvecklade
han grunddragen af den statssocialistiska åskådning,
vid hvilken han sedan i alla skiften höll fast. Han
valdes till provins-landtdagen och 1848 till den
konstituerande församlingen, kallades t. o. m. till
undervisningsminister, men nedlade nästan omedelbart
denna befattning, då hans kolleger icke visade sig
motsvara hans förhoppningar. Kring 1850 utgaf
han sina »Sociala bref», vittnande om en märklig
förening af socialistisk insikt och politiskt
konservativt kynne. Lassalle uppmanade honom på
1860-talet till samarbete, men Rodbertus afböjde, mest
därför att han icke önskade den sociala rörelsen indragen
i politiken. I stället knöt han förhoppningar till
Bis-marcks vid den tiden visade intresse för arbetarnes
sak och hälsade med hänförelse det nya tyska
käj-sardömets bildande. Men hans illusioner om ett
1 socialt kungadöme» krossades och han sökte då
själf känning med socialdemokratin, satte i fråga val
på vissa vilkor, utgifvande af en social-vetenskaplig
tidskrift o. dyl., som dock ej ledde till
öfverenskom-melse. Alltjämt höll han dock fast vid sin
älsk-lingsdröm att skaffa socialismen gehör »på högre
ort*, en tanke hvarpå han satte in hela sin stora
auktoritet och icke alltid och alldeles utan framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
