Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som bourgeoisin fann lämpligt. Därför
var det viktigast att skapa
»arbetarbild-ningsföreningar».
Dessa vunno hastigt utbredning öfver
hela Tyskland. Man sysslade där med
allt möjligt, utom med arbetames sociala
och politiska frågor. En mängd af det,
som man där sökte proppa i afbetarne,
var tomt och värdelöst, men det fanns
också ett antal borgerliga ideologer, mest
naturvetenskapsmän, hvilka togo sakeh
på ett allvarligare sätt. Bland dem voro
män som den bekante Ludwig Büchner
i Darmstadt, »Kraft och materias»
författare, och zoologen Rossmässler i Leipzig.
Men hvilken social naivitet som äfven på
dessa håll var förenad med det ärliga
intresset för kunskapsspridning, framgår af
Rossmässlers maning till sina åhörare:
Genom bildningsföreningarna få ni djup
inblick i naturen, på det viset kan ni alla
bli uppfinnare, och då har ni bröd i
öfverflöd!
Hufvudet högre än de andra
upplys-ningsvännerna reste sig dock en man:
Friedrich Albert Lange.
Han härstammade från en westfalisk
bondefamilj. Hans far hade börjat som
dräng och slutat som teologie professor.
Då och då föreläste han i Schweiz, och
där fick sonen sina afgörande
ungdomsintryck. Han tog med sig därifrån till sina
studier och sitt undervisningsverk vid
Vest-Tysklands universiteter öppenhet och
ärlighet, kärlek till kroppsliga idrotter och
i allmänhet en frisk och fri anda. Hans
hållning blef också en helt annan än de
vanliga tyska »frisinnade»
vetenskapsmännens. Han nedlade sitt ämbete som
lektor i Duisburg, då skolrådet ville ge
honom en »skarp varning» för att han
FRIEDRICH ALBERT LANGE.
1828—1875.
Född nära Solingen i en prästfamilj,
bestämdes han tidigt för den
akademiska banan, studerade filosofi och språk
i Zürich och blef 1851 doktor och
privatdocent i Bonn. År 1858 blef han
lektor vid gymnasiet i Duisburg, men
deltog äfven lifligt i politiken, hvilket
inbragte honom från hans förmän en
skrapa, som han besvarade med att
lämna sin plats. Som medarbetare i
en tidning i hemtrakten förde Lange
en häftig kampanj mot ministären
Bismarck; hans kraftiga ord satte lif i
oppositionen i hela Rhenprovinsen och
Westfalen. I okt. 1864 valdes han
jämte Bebel och Max Hirsch in i
ledningen af det liberala partiets
arbetarföreningar och sökte åvägabringa en
försoning med Lassalles anhängare. År
1865 utgaf han sin bok »Arbetarfrågan»
(4:de uppl. Winterthur 1879), for sin
tid ett djärft radikalt arbete, på samma
gång han slutförde sitt stora filosofiska
hufvud verk, > Materialismens historia».
Som klar och oförfärad demokrat kom
han allt mera på sin kant med
framstegspartiet, som nu var i full
kapitulation för Bismarck, och mottog med
glädje ett anbud af en vän i Schweiz
att bosätta sig i Winterthur och hjälpa
honom med hans tidning. Han
verkade därjämte som lärare och
användes snart i flera kommunala uppdrag.
År 1870 kallades han till professor i
filosofi i Zürich, men mottog 1872 en
kallelse från den preussiske
»kultur-kamps»-ministern Falk till en professur
i Marburg. Här verkade han, fast
bruten af sjukdom, till sin död 1875.
icke fogat sig efter ministerns valcirkulär.
Och utan tvekan riktade han sina angrepp mot bourgeoisin, när han såg
att folkets rättigheter intet betydde för densamma i jämförelse med egna
materiella fördelar. På denna tid, då ännu ett klart uppträdande för ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
