Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställame, så fort riksdagssessionen slutat, häktade och ställda under åtal
för högförräderi. En deputation hade då af riksdagen sändts till Versailles
för att anropa kung Wilhelm att benäget ikläda sig den tyska kejsarkronan.
Den 26 febr. 1871 slöts ändtligen, efter ett halft års oerhörda offer,
freden i Versailles, hvari Frankrike afstod Elsass-Lothringen och förband
sig att betala 5 milliarder francs i krigsskadestånd. Redan den 3 mars
försiggingo valen till den nya tyska riksdagen. Tidpunkten var så
ogyn-sam som möjligt för socialdemokratin, det enda parti, som motsatt sig
eröfringskriget och därjämte det som hade proportionsvis de flesta af de
sina under vapen i Frankrike. Det oaktadt föllo 102,000 röster, c:a 3
proc. af samtliga afgifna, på socialdemokratiska kandidater; Lassalleanema
samlade 63,000, Eisenachame 39,000, de förra hufvudsakligen i
Rhen-provinsen och Schleswig-Holstein, de senare i Sachsen. Däremot fingo
de förra inga af de sina valda — Schweitzer föll mot en allians af
samtliga borgerliga partier; af de senare valdes Bebel och Schraps.
År 1848. MOLLER OCH SCHULTZE. År 1870.
Efter »Kladderadatsch».
Straxt efter valen förklarade Schweitzer, att han ämnade draga sig
tillbaka från ledningen af »Allmänna tyska arbetareföreningen». Han var
trött, ansåg sig ha offrat nog af tid, arbetskraft, själslugn och penningar
åt partiet; nu begärde han att bli aflöst. Han kände väl också, att hans
diktatur ej länge skulle låta sig vidmakthållas, helst sedan han ej längre
kunde hålla uppe tidningen och han därjämte förlorat sin riksdagsplats.
Generalförsamlingen beklagade hans beslut och bragte honom enhälligt
sitt tack för »mångårig, omtänksam ledning». Till president valdes
Ha-senclever, och »Nya Socialdemokraten» började utkomma 1 juli 1871.
Under tiden hade konung Wilhelm den 17 mars 1871 som tysk
kejsare hållit sitt intåg i detta samma Berlin, från hvilket han 23 år förut
så ömkligen förjagats. Själf var han nog vid båda tillfällena tämligen
densamme. Men redan dagen därefter kom nyheten om resningen af
Paris’ arbetare. Med jubel hälsade de tyska arbetarne sina klassbröders
revolutionära uppmarsch. Lassalleaner och Eisenachare täflade att på
stora massmöten uttrycka sin solidaritet med Pariserkommunen. Denna
hållning vacklade icke heller, då bourgeoisins press började ropa allt
högre om »kommunens illdåd». Stolt höll hela den tyska
socialdemokratin fast vid kommunens sak; man kände, att det här fanns blott ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
