Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAX SCHIPPEL.
1859—
Född i Chemnitz, student i
Leipzig, där han studerade
språk och statsvetenskap,
fortsatte sina studier i Berlin och
Basel, blef allt mera utpräglad
socialdemokrat och gick snart
helt in i partiets tjänst,
grundade 1887 »Berliner
Volks-tribline», en socialpolitisk
veckotidning med mycket
radikal hållning, utgaf en serie
värdefulla socialistiska
arbeten, original och nya upplagor,
under titeln »Berliner
Arbei-terbibliothek», valdes 1890till
riksdagsman för Chemnitz,
en plats som han behållit tills
han i slutet af 1905 delvis
af hälsoskäl nedlade sitt
mandat. Schippel, som vunnit
anseende långt utom partiet
som auktoritet särskildt i
handelspolitiska frågor, har dock
vid upprepade tillfallen genom
ett visst vacklande i sin
personliga hållning kommit på
kant både med partiets ledande
krafter och den
»revisionistiska» flygel, till hvilken han
på senare år väl närmast vore
att räkna. Han blef till sist
på kongressen i Jena skarpt
angripen för protektionistiska
tendenser, hvarpå han gifvit
tämligen undvikande
förklaringar, en kontrovers som
nog medverkat till hans
beslut att tillsv. draga sig
tillbaka.
energiskt tillvarataga arbetarklassens intressen,
själfklart utan att ett ögonblick slå af på sina
socialistiska fordringar i deras helhet. — Detta
var proletariatets svar på käjsarens budskap af
1881.
Ännu en plikt hade Köpenhamns-kongressen
haft att fylla: att ge sin hyllning åt den store
mans minne, som i fyra årtionden med sin klara
tanke röjt väg för den internationella
arbetarrörelsen. Karl Marx hade dött i London den 14
mars 1883. Hans sista år hade varit tyngda af
enskilda sorger. Hans hälsa var undergräfd af
nattvak vid arbetsbordet, men det afgörande
slaget kom först då hans hustru, som trofast stått
som kamrat vid hans sida genom hela lifvet,
delande strider och landsflykt, sorg och glädje, år
1881 rycktes bort af döden. När så därtill hans
dotter Jenny, gift med journalisten, medlemmen
af kommunen Longuet, afled ett år därefter, så
visste hans vänner att hans tid var ute. Den
tyska arbetarrörelsens lysande hållning och stolta
segrar hade dock lämnat ljuset, som fallit öfver
den gamle kämpens lefnadsafton.
Marx dog midt i det rastlösa arbete på
fullbordande af »Kapitalet», hvaråt han ägnat sina
krafter efter Internationalens upplösning. Han
afled helt stilla, sittande i skrifstolen i sitt
arbetsrum. Den bekante franske socialisten Lafargue,
gift med en annan af hans döttrar, har
beskrif-vit hur Marx’ arbetsrum såg ut. Det låg i norra
London — Maitland Park Road — och genom
ett bredt fönster, hvarifrån ljuset strömmade in
öfver skrifbordet, hade man en vidsträckt utsikt
öfver parken. Från golf till tak var rummet fylldt
med tätt packade bokhyllor, och öfverallt låg det
högar af tidskrifter, böcker och manuskripter. Det
hela såg ut för främlingen som ett kaos, men
ägaren visste förträffligt hvar han hade det ena
och det andra. Och det var en häpnadsväckande
mångsidighet i intressen, som här tagit sig
uttryck. Vid sidan af nationalekonomiska arbeten,
officiell statistik af alla slag och massor af »blå
böcker» — de bekanta engelska vidlyftiga
utredningarna om sociala och andra förhållanden — såg
man standardverken i naturvetenskapens skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
