Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de felgrepp i
bedömandet af en
utvecklings mogenhet, hvartill
Marx och Engels gjort
sig skyldiga. Dessa ha
vidare aldrig blifvit helt
fria från Blanquismens
traditioner, d. v. s. de
ha öfverskattat det
revolutionära våldets
skapande kraft för den
socialistiska omgestaltningen. Den Marx’ska
värdeteorin är för
Bern-stein blott ett slags
atomteori, om hvars
riktighet han icke bestämdt
vill uttala sig — den [-Jevons-Böhm’skagräns-nytteteorin-]
{+Jevons-Böhm’skagräns-
nytteteorin+} synes
honom mycket beaktans-:
värd; men då sam-1
hällets totalproduktion
långt öfverstiger arbetames lönesumma, så förefinnes ändå faktiskt ett
socialt »mervärde», hvilket kapitalistklassen f. n. delar.
Den ekonomiska utvecklingens fortgång genom ökad produktion till
kris, värdeförstöring och ytterligare kapitalkoncentrering förnekas icke af
Bemstein; men han anser att Marxismen här gifvit en ofullständig bild,
som upptager blott tendenserna i en riktning, men förbiser de motsatta
faktorerna. Den industriella koncentreringen behöfver icke åtföljas af en
motsvarande förmögenhetskoncentrering, aktiebolagssystemet motverkar
detta. Med statistiska siffror söker han visa att de besittandes antal
växer, både absolut och relativt. Men »socialismens utsikter bero just
på att samhällsrikedomen ökas. Den har redan öfverlefvat mången
Öfver-tro och kommer också att öfverlefva den, att dess framtid skulle bero på
att en sig minskande grupp kapitalistiska mammuthar slår under sig det
samhälleliga öfverskottsvärdet. Om detta hopas i 10,000 personers
monopolbesittning eller delas ut i olika rationer bland l1/* million
människor, det är principiellt likgiltigt för de 9 eller 10 millioner
familjeförsörjare, som få betala kalaset. Dessas sträfvan efter en rättvisare
fördelning eller efter en organisation, som medför en sådan, behöfver
därför icke vara mindre berättigad och nödvändig. Tvärtom skulle det kosta
mindre öfverarbete att underhålla några tusen privilegierade i yppighet
än en half million i oskälig välmåga.»
Vore samhället så konstrueradt som den socialistiska doktrinen förut
KRIS I BYGGNADSINDUSTRIN.
Teckning af Th. Th. Heine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>