Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
månde blifva och trodde att hon
endast skulle blifva ett tiUhåll för
spel och orgier, med ett ord, ett
’supgille’. »
Någon fackförening i vår
tids bemärkelse var
föreningen naturligtvis icke då, ty
trefnaden var nog den del
af valspråket som mest
ihåg-koms, men det var dock en
yrkesförening, och dess
bildande utgjorde ändå ett
genombrott. Det dröjde till
1871 innan föreningen kom
sig för att börja behandla
konstförvandternas
lönefråga, men då gick det fort, ty
redan året därpå lyckades
den genom förhandling med
boktryckarnas organisation
få en tariff genomförd. Några typografiska föreningens märken.
politiska eller allmänna
frågor fingo dock icke sticka
sina klor in i föreningen — så sent t. o. m. som 1879 väcktes i
anledning af föreningens representation vid det första arbetarmötet förslag att
i stadgarna få in förbud mot politiska frågors upptagande till behandling.
Men det afslogs.
Frihetsrörelsen af 1848 bar äfven i vårt land fram en demokratisk
sammanslutning, som växte sig stark genom det allt kraftigare ropet på
en representationsreform och den rörelse bland de bredare folklagren, som
tog sig uttryck genom bildandet af arbetarföreningarna. Det liberala
partiets politiska verksamhet hvilade på de demokratiska
reformförenin-gama och arbetarföreningarna, men verksamheten gick äfven utanför det
rent politiska. Arbetarföreningarna hade icke till syftemål endast att vara
underlag för det liberala partiets politiska arbete utan också att skapa en
bättre existens för arbetarna, högre löner, kortare arbetstid och drägligare
arbetsvillkor. Spridandet af upplysning och politisk vakenhet gick
härmed i jämbredd.
Som ett uttryck för denna liberala rörelse höllos de s. k.
Örebro-mötena åren 1849 och 1850, föregångare till senare tiders rösträttsmöten
och folkriksdagar. Där drefs fram krafvet på en representationsreform
och där talades frimodiga ord om folkets ovillkorliga rätt till
medbestämmande i samhällets angelägenheter. Från mötet 1850 bar en gång Adolf
Hedin återkallat i minnet hvad en af mötesdeltagarna, prosten J. G. Askengren
i Svennevad i Närke, uttalade i fråga om ändrad grund för medborgarrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
