Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slöt att med 50 kr. bidraga till
täckandet af de ådömda bötema och
lät beloppet åtföljas af en skrifvelse
med följande innehåll:
»Föreningen Verdandi anhåller härmed att få
med 50 kronor bidraga till täckande af de böter
ni blifvit ådömd i edert nyss afgjorda
tryckfrihetsmål. Redan i tillvaron af den
lagbestämmelse, enligt hvilken ni blifvit dömd, ser
föreningen Verdandi en kränkning af tanke- och
yttrandefrihetens grundsatser. Och i
återupp-lifvandet gent emot eder af denna erkändt
föråldrade lagbestämmelse ser den en kränkning icke
allenast af dessa grundsatser, utan äfven af den
viktiga grundsats som heter: likhet inför lagen.»
Denna skrifvelse föranledde en ny
»vårstorm» i Uppsala. De
akademiska myndigheterna satte i gång en
ny förföljelse mot »Verdandi», men
utan annat resultat än att
verdan-distema ännu bestämdare häfdade
rätten att tänka fritt och fritt uttala
hvad de tänkte.
Hur man dessa tider fullständigt
åsidosatte likheten inför lagen fram-,
går med all tydlighet af det
förhållandet att när akterna i detta
föme-kelsemål relaterades i pressen så
åtalades och dömdes »Arbetet», men
däremot icke de liberala tidningar
som också redogjort för de åtalade
artikelställena. För öfrigt var den
liberala pressen i allmänhet så
släpp-händt denna tid att man med fullt
fog kan säga att den prisgaf både
yttrande- och tryckfrihet åt
myndigheternas godtycke.
I maj 1888, efter endast några
månaders tjänst, kunde
»kvarstads-kungen» Bergström anteckna sitt
åttonde religionsåtal. I ett fall
frikände en jury den ena författaren
af det åtalade tryckalstret men fällde
den andra, i ett annat fall kunde
jury frikänna den åtalade skriften,
VIKTOR E. LENNSTRAND.
I86I — I89S.
»Utilismens» apostel i Sverige. Uppfostrades
i ett frireligiöst hem, blef vid 20 års ålder
student och uppträdde under sin studievistelse
i Upsala som predikant. Det var hans afsikt
att utbilda sig till missionär. År 1887 skedde
omslaget. Då höll han sitt första föredrag
mot religionen och böijade därefter sin
anti-religiösa agitation. Den 1 april 1888 var han
med och bildade Utilist iska samfundet i
Stockholm. Följden af agitationen blef en mängd
hädelseåtal och på knappast mer än ett år
blef han åtalad 7 gånger på olika platser i
landet. Två gånger undergick han
fängelsestraff för sin verksamhet, den ena gången i
Malmö och den andra å Långholmen, från
hvilket sistnämnda fängelse han frigafs af k.
nåd, enär hans hälsa då var synnerligen
under-gräfd. Han dog den 1 november 1895, efter
att ha varit fjättrad vid sjuksängen öfver två
år och undergått 11 operationer. I sitt
testamente till sina vänner uttalade han att han
dog »nöjd i tron på ett lyckligt framtidsfolk,*
som lefver utan illvilja, fördomar och
vidskepelser, och ett samhälle, där välvilja och
godhet råda».
I Lennstrands verksamhet var den
negativa sidan den mest framträdande, beroende
väl äfven på att myndigheterna genom sina
förföljelser hindrade honom från att låta den
positiva sidan komma till sin rätt. »Han ägde
stor energi och karaktärsstyrka, men på grund
af sin strängt ideella anläggning och utpräglade
individualism kom han ofta i stora obehag och
strider t. o. m. med sina trognaste anhängare»,
skref en af hans vänner efter hans död. År
1905 aftäcktes en af hans meningsvänner rest
minnesvård å hans graf i Gefle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
