Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tecknande för en epok.
»Corsa-ren» inbjuder till »bara en enda
liten aktieteckning till, ett lazarett
för sjuk potatis», och den hälsar
omnibusens införande med
hänförelse därför att den proklamerar
jämlikhetens idé, gynnar
tryckfriheten och har en »försittare»
(president), som styr, men icke regerar.
»Gud gifve vi alla sutte i en
om-nibus!»
Det var den 21-årige juden
M. A. Goldschmidt som slungade
ut »Corsaren», hvars stora förtjänst
låg i att gå långt djupare än
tidens allmänna frihetsfraser, att
framhäfva motsättningen mellan
klasserna och fordra för de fattiga
andel i lifvets goda. Särskildt förde han talan för »husmännen»,
Danmarks torpare, hvilka framsläpade en usel tillvaro under svält
och husaga och med fattighuset som enda framtidsutsikt. Han
understödde den agitation, som börjats bland husmännen af en bland
dem själfva, en kristen barfota-agitator Peder Hansen, benämnd »Per
Tinglöber», som 1842 fick till stånd en inlaga till ständerna i
Ro-skilde mot hoveriet och hundpiskan, men utan resultat. Det var för stora
»praktiska svårigheter», förklarade godsägarne, och en kammarherre
Scavenius anmärkte hånande att skildringen af husmännens nöd var »mera
poetisk än egentligen behöfdes.» Det stod nämligen i inlagan att
husmannen »vid stjärnornas sken» måste gå till sitt arbete för godsägaren
och att han öfver hufvud »blott har föga glädje af Guds sköna jord.»
Goldschmidt medgaf genast att poesin blott är för de högre klasserna,
där den icke störes af hungerns rop; om husmannen lider poetisk nöd
bör han alltså dela den med sin herre så, att denne får poesin och han
själf behåller nöden. Följaktligen tillfaller »stjärnornas sken» och
»glädjen af Guds sköna jord» odelad kammarherre Scavenius och hans kolleger.
Man kan förstå att en sådan tidning hade en ständig och svår kamp
mot censuren, då företrädd af ett justitieråd Reiersen. Goldschmidt
förde i Danmark ungefär samma strid som Lars Johan Hierta i Sverige
mot indragningsmakten. Han måste också anlita ansvaringar, hvilket
icke hindrade att han också själf dömdes, trots ansvaringarna, för fyra
beslagtagna artiklar till 24 dygns vatten och bröd, 200 kr. böter och
lifstids censur. Han fick det dock jämförelsevis bekvämt i fängelset;
ingen begärde att han på allvar skulle sättas på vatten och bröd.
Ensam fribytare som »Corsaren» var kunde den aldrig bilda parti,
men hade så mycket friare ställning att angripa äfven »de liberala ma-
M. A. GOLDSCHMIDT, 1819—1887.
Utgaf »Corsaren» 1840—46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
