Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jestätema», hvilkas blifvande konservatism Goldschmidt instinktlikt kände.
Också skref Ploug redan då i »Faedrelandet»: »När vi fått en
författning, äro vi alla konservativa.» Detta var typiskt för den
student-liberalism, som odlades på »Academicum» bland punschångor och
skandi-navistiska talesätt och som från sin exlusiva studentvärld såg ned ganska
föraktfullt på de kroppsarbetande klasserna. Friheten tedde sig för dessa
liberaler ungefär i skepnaden af en juris studerande i frack och hvit
halsduk och med goda betyg — det var byråkratins välde som var i
antågande.
Men äfven den danska bonderörelsen räknar sina anor från dessa
dagar. År 1842 började J. A. Hansen ge ut »Almuevennen», där snart
den förut nämnde Peder Hansen blef ifrig medarbetare och fortsatte sin
kamp mot godsägareväldet. Rörelsen tog sådan omfattning att man
1845 olagligt — men det var ju icke så kinkigt — förbjöd alla möten
på landsbygden.
Den förut nämnde J. P. Grüne fortsatte äfven på 1840-talet sin
kamp mot den uppstigande bourgeoisin, från sina halft reaktionära,
halft socialistiska synpunkter. Han liksom Goldschmidt hånade de
nationalistiska utgjutelser, med hvilka liberalerna sökte lyckliggöra tyskame
i Slesvig. Men han förstod ej hvilken väg utvecklingen måste taga,
utan bekämpade t. ex. näringsfriheten, för att de små ej måtte
uppslukas af de stora. Med all sin oklarhet var Grüne en sympatisk
svär-mare. Han lefde som litterär proletär. Som fattig lärpojke hade han
kastat ögonen på en ung flicka, som socialt stod öfver honom, och då
han efter många års vandring som gesäll kom hem, blef hon hans hustru
och såg upp till honom med rörande beundran, fastän han var ful som
Sokrates, med tofvigt hår och skägg och ovårdad till sin person. I alla
lifvets skiften bevarade för öfrigt Grtlne en filosofs jämvikt. Fastän
han under sin allt bittrare kamp mot de nationalliberala helt drefs öfver
till högern, kände han sig ändå alltid som de smås förkämpe och grät
af rörelse då han som gammal man första gången såg
socialdemokratins grundlagståg.
Emellertid kom 1848 och flyttade äfven i Danmark på allt som
synts garanteradt att stå stilla. Revolutionens dyningar förspordes
öfver-allt. Köpenhamns borgare kräfde med eftertryck en fri författning, men
läto samtidigt hetsa sig till krig mot Slesvig-Holstein, hvars folk kräfde
detsamma. På landet jäste det bland husmännen. Skaror af husmän
omringade flera herregårdar, kräfvande lättnader i arbetet.
»Almuevennen» måste mana till lugn och till att afvakta lagvägen, hvilken nu
omsider befanns gångbar. Den 27 maj 1848 afskaffades hoveriet och
hus-agan för »husmännen.» Peder Hansens hjältemodiga agitation hade
segrat öfver godsägames »okränkbara äganderätt».
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
