Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Louis Pios tid,
Nationalliberal reaktion. — Kierkegaard och Sibbern. — Krig och elände. — Louis Pio
framträder. — Dubbeltillvaro. — »Internationalens» stormästare. — På Fönix-källaren. — Rörelsens
sångare: »Nu dagas detf bröder!» — Brandes och Drachmann. — Bloddopet: »slaget på
Nörre-faelled» den 5 maj 1872. — Straffen. — Ledarna på tukthuset. — Hårda tider. —
Internationalen upplöses — och framföder fackföreningarna. — Åter fria. — Valen 1876. — Brutna
en reaktionära vind, som efter 1848 drog öfver Europa, fann i Dan-
mark efter Dreiers död intet nämnvärdt motstånd. Den unga
generationen genomgick just den utveckling Paludan-Muller hade förutsagt
i sin »Adam Homo», från frasrika frihetssvärmare till välställda
sam-hällsbevarare gent emot nästa klass, som ville fram. Äfven ett logiskt
geni som Sören Kierkegaard, hvilken 1855 i sin tidskrift »öjeblikket»
så våldsamt som ingen före honom gisslade prästerskapet och den
officiella kristendomen och hvars tankar senare hos hans läijunge Henrik
Ibsen utvecklades rent revolutionärt, var socialt strängt konservativ,
liksom han religiöst rörde sig helt inom en visserligen af honom själf totalt
ombildad kristendoms gränser. Breda folkliga ansatser funnos däremot
hos Grundtvig, som varmt försvarade grundlagen och dess allmänna
rösträtt mot de reaktionära anloppen och ville att »folket skulle använda
riksdagen till att få allting ombyggdt i folklig stil». Hans frihetskraf
gick till det bekanta ordet: »frihet för Loke så väl som för Tor»,
statskyrkan var honom en förhatlig tvångsanstalt, och med styrka häfdade
han folkets rätt till sin jord, utan hänsyn till den heliga privata
egande-rättens invändningar. Men den radikalism, som fanns hos mästaren
vid sidan af inslag från andra idériktningar, blef hos hans lärjungar snart
trängd alldeles tillbaka.
Ett motstycke till Sveriges »Nils Nilsson Arbetskarl» hade Danmark
under detta tidsskede i professor Fred. Chr. Sibbern. År 1849 tog han
sig friheten att vid en universitetsfest helt lugnt uppmana alla statsmän
att »sätta sig in i kommunismens idé. Den har realitet till grundval
och realitet till syfte, och har den än mörker både bakom och framför
män. — Polismutor. — Pio och Qeleff i Amerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
