Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dra håll tog det eld, och ifriga hjälpare trädde
till ur de undertrycktas egna leder. Thrane var
klen människokännare och fick med i sin rörelse
flera moraliskt underhaltiga personer, som sedan
blott gjorde skada, men han fick också män som
den unge muraren Bernhard Hansen i Kristiania,
en eldig, slagfärdig talare, både idealist och
praktiskt duglig.
I jan. 1850 hade Thrane under sin ledning
100 föreningar med 8,100 medlemmar rundt
om-bernh. hansen kring i östra amteri, redan i juni var man uppe
1818—1903. på 273 föreningar med 20,850 medlemmar, och
En af Thraniter-röreisens nu började rörelsen sprida sig äfven i väster och
solidaste män. åt norr. Redan våren 1849 hade han grundat ett
»Arbejder-Foreningemes Blad», där han efter Louis
Blancs teorier kräfde rätten till arbete, men oftast härledde sina allmänna
synpunkter ur de praktiska exemplen på orättvisa och förtryck. Arbetame
borde organisera sig för sig själfva, både politiskt och ekonomiskt, lärde
han. Sedan de fått sina hjälpkassor tillräckligt starka borde de genom
strejker tvinga sig till högre lön. Men först och främst genom allmän
rösträtt fram till ekonomisk frihet !
Mera än af de egendomsbesittande i det dåtida stortinget hoppades
Thrane af kungamakten. Han vände sig därför med en stor petition till
kungen (genom ståthållaren). Denna hade 13,000 underskrifter och
begärde hjälp för att få bort hindren för arbetareklassens materiella och
intellektuella framsteg. Härom skulle närmare förhandlas på ett stort
möte af ombud för arbetareföreningarna på Bygdö i aug. 1850. Hit
kommo 104 ombud, mest torpare (husmænd) och småbönder, och de
förstnämndas ställning blef grundligt dryftad — den var också faktiskt
landets då mest
brännande sociala fråga.
Mötet förklarade sig
visserligen principiellt
för »radikalt», d. v. s.
det ville icke binda
sig att respektera det
bestående samhällets
grundval, arbetarnes
utsugning och den
enskilda äganderätten.
Men förslaget till en
ny husmands-lag var
på intet sätt
omstörtande.
DEN UPP- OCH NEDVÄNDA VÄRLDEN.
Herra (folket) passar upp sina tjänare (ämbetsmän m. fl.)
Norsk teckning från 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
