Sagor och berättelser / Del 1 / 11 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lillklas och Storklas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Nå ja, så får jag väl ligga utanför då, sade Lillklas, och
bondhustrun stängde dörren efter honom.

Strax invid stod en stor höstack, och mellan denna och
huset var uppfördt ett litet lider med platt halmtak.

— Der uppe kan jag ligga, sade Lillklas, då han fick se
taket. Det der är ju en präktig säng; storken flyger väl inte
ned och biter mig i benen heller. Ty det stod en lefvande
stork uppe på taket, der han hade sitt bo.

Nu klättrade Lillklas upp på lidret, der han låg och vände
sig för att ligga riktigt bra. Luckorna för fönstren slöto icke
riktigt till upptill, och sålunda kunde han se ända in i rummet.

Jag skall hoppa dina hästar, jag, sade Storklas och tog tjuderklubban.

Der var dukadt ett stort bord med vin och stek och en så
rar fisk; bondhustrun och klockaren sutto till bords alldeles
ensamma, och hon slog uti åt honom, och han tog dugtigt
för sig af fisken, ty det var något som han tyckte om.

— Ack, den som ändå kunde få sig litet med! sade
Lillklas och sträckte hufvudet ända fram mot fönstret. Åh,
hvilken präktig kaka han kunde se der inne! Jo, det var kalas det!

Nu hörde han någon komma ridande på landsvägen fram
mot gården; det var bondhustruns man, som kom hem.

Det var en så hjertans god man, men han hade den
underliga sjukdomen, att han aldrig kunde tåla att se klockare: fick
han ögonen på en klockare, blef han alldeles ursinnig. Derför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>