Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Den lilla sjöjungfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de hade fångat och strypt, och detta var nästan det
förskräckligaste för henne.
Nu kom hon till en stor, slemmig plats i skogen, der stora,
feta vattenormar vältrade sig och visade sina otäcka, hvitgula
bukar. Midt på platsen var ett hus uppfördt af skeppsbrutna
menniskors hvitnade ben; der satt hafshexan och lät en padda
äta ur hennes mun, liksom menniskorna låta en liten
kanariefågel äta socker. De otäcka, feta vattenormarna kallade hon
sina små kycklingar och lät dem vältra sig på hennes stora,
svampiga bröst.
— Jag vet nog, hvad du vill, sade hexan; det är dumt gjordt
af dig; emellertid skall du få din vilja fram, ty den skall
bringa dig i olycka, min vackra prinsessa. Du vill gerna bli
af med din fiskstjert och i stället få två stumpar att gå med,
liksom menniskorna, för att den unge prinsen skall bli
förälskad i dig och du skall kunna få honom och en odödlig själ.
Härvid skrattade hexan så högt och ohyggligt, att paddan
och ormarna föllo ned på marken och vältrade sig der.
— Du kommer just i rättan tid, sade hexan; i morgon, då
solen går upp, skulle jag inte kunna hjelpa dig, förr än ett år
åter gått förbi. Jag skall tillaga en dryck åt dig, och med
den skall du, innan solen går upp, simma till land, sätta dig
der på stranden och dricka den; då delar sig din fiskstjert och
krymper i hop till det menniskorna kalla vackra ben; men det
gör ondt, det är som om ett skarpt svärd ginge igenom dig.
Alla, som se dig, skola säga, att du är det vackraste
menniskobarn de ha sett. Du behåller din sväfvande gång, ingen dansös
kan sväfva så som du; men hvarje steg, du tager, är som om
du trampade på en hvass knif, så att ditt blod kommer att
rinna. Vill du lida allt detta, så skall jag hjelpa dig.
— Ja, sade den lilla sjöjungfrun med bäfvande stämma och
tänkte på prinsen och på att vinna en odödlig själ.
— Men kom i håg, sade hexan, att du, när du väl fått
mensklig gestalt, aldrig mera kan bli en sjöjungfru igen. Du
kan aldrig stiga ned genom vattnet till dina systrar och till
din fars slott, och om du inte vinner prinsens kärlek, så att
han för dig glömmer far och mor, hänger fast vid dig med
hela sin tanke och låter presten lägga edra händer i hvarandra,
så att I blin man och hustru, får du ej någon odödlig själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
