- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 1 /
175

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Storkarna - 17. Bronssvinet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjungit den gemena visan och gjort narr af storkarna; ty de
barnen skola inte få någon alls.

— Men han, som började att sjunga, den der stygge, otäcke
gossen — hvad skola vi göra med honom? skreko de unga
storkarna.

— I dammen ligger ett litet dödt barn, som drömt ihjäl
sig; det skola vi föra till honom, så får han gråta, derför att
vi gifvit honom en död liten bror. Men den snälle gossen —
honom han I väl inte glömt? — han, som sade, att det är
synd att göra narr af djuren, honom skola vi skänka både
en bror och en syster, och som den gossen hette Peter, så
skolen I också allesammans kallas Peter.

Och det skedde som hon sade, och så fingo alla storkarna
heta Peter, och så kallas de ännu i dag.

*



17.

Bronssvinet.

I staden Firenze, icke långt från Piazza del granduca,
löper en liten tvärgata, jag tror att den kallas Porta rossa;
på denna, framför ett slags basar, der grönsaker säljas, ligger
ett konstgjordt, väl arbetadt svin af brons. Det friska, klara
vattnet porlar ut ur munnen på djuret, som af ålder är
alldeles svartgrönt; endast trynet skiner, som om det vore
blankpoleradt, och det är det också af de många hundra barn och
fattiga, som taga i det med händerna och sätta sin mun intill
djurets för att dricka. Det är en hel tafla att se det
välformade djuret omfamnas af en vacker, halfnaken gosse, som
sätter sin friska mun intill dess tryne.

En hvar, som kommer till Firenze, finner nog stället; han
behöfver bara fråga den första tiggare, han möter, efter
bronssvinet, så finner han det.

Det var sent en vinterafton, bergen lågo höljda med snö, men
det var månsken, och månsken i Italien gifver en belysning,
som är lika god som en mörk vinterdag i norden, ja, den är
bättre, ty luften skiner, luften upplyfter, medan i norden det
kalla grå blytaket tynger oss till jorden, den kalla våta
jorden, som en gång skall tynga på vår kista.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/1/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free