Sagor och berättelser / Del 1 / 552 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. De vises sten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den regerar öfver både det som går genom munnen och genom
själen; derför smakade han äfven på hvad som var i panna
och kruka, i butelj och i kar. Detta var det grofva i embetet,
sade han. Hvarje menniska var honom en panna, i hvilken
det kokade, hvarje land ett ofantligt kök, andligen taget; detta
var det fina, och nu ville han ut för att pröfva det fina.

— Kanske är lyckan mig mera bevågen än den varit mina
bröder, sade han. Jag beger mig af; men huru skall jag
färdas? Äro luftbalongerna
upptäckta? frågade han
sin far, som ju kände till
alla upptäckter, både de
som voro gjorda och de
som skulle blifva det. Men
luftbalongerna voro icke
upptäckta, icke heller
ångfartyg och jernvägar. —
Ja, så tager jag en
luftbalong! sade han. Min
far vet, huru de skola
göras och styras, och det
lär jag mig. Ingen
känner uppfinningen, och så
tro de att det är en
luftsyn. Då jag begagnat
balongen, bränner jag upp
den; derför måste du
också ge mig några stycken
af den der blifvande
uppfinningen, som kallas
kemiska svafvelstickor.

Men han satt på tornspirans tupp.

Allt detta fick han, och så flög han, och fåglarna följde
längre med honom, än de hade följt med de andra bröderne;
de hade stor lust att se, huru det skulle gå med den flygten;
och allt jemt kommo flere till, ty de voro nyfikna; de trodde
att det var ett nytt slags fågel, som flög; jo, han fick sällskap
med besked! Luften blef svart af fåglar; de kommo som ett
stort moln, som gräshoppssvärmen öfver Egyptens land, och så
var han ute i den vida verlden.

— Jag har haft en god vän och hjelpare i östanvinden, sade han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>