Sagor och berättelser / Del 2 / 10 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 81. Soppa på en korfsticka - 3. Hvad den andra lilla råttan visste att berätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skall jag, när Fantasos kommer, nog finna tillfälle att knipa
honom i vingen och rycka af en liten fjäder; tag den — en
bättre fick aldrig någon skald — så har du tillräckligt!

Och Fantasos kom.

Och Fantasos kom, fjädern blef afryckt, och jag grep den,
sade den lilla råttan; jag höll den i vatten, tills den blef
mjuk. Den var ännu
så svår att smälta,
men jag gnagde den
likväl uti mig. Det
är alls inte lätt att
gnaga sig till skald,
det är så mycket man
måste stoppa uti sig.
Nu hade jag då de
två, förstånd och
fantasi, och genom dem
visste jag nu, att den
tredje saken stod att
finna i biblioteket,
emedan en stor man
sagt och skrifvit, att
det gifves romaner,
som endast äro till
för att befria
menniskorna från de
öfverflödiga tårarna och
således äro ett slags
svamp att upptaga
känslor uti. Jag
erinrade mig ett par af
dessa böcker; de hade
alltid synts mig
mycket aptitliga; de voro
så mycket lästa och
så flottiga, de måste
ha i sig upptagit ett
oändligt svall.

Jag gick hem till biblioteket och åt genast upp så godt som
en hel roman, det vill säga det mjuka, det egentliga;
deremot lät jag skorpan, bandet, ligga. Då jag nu hade smält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>