- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 2 /
150

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 95. En bit perlband

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

psalmer klinga derifrån ut öfver landet, ord uttalas der inne, sjelfve
bonden lyssnar dertill och får kunskap om svunna tider i
Danmark. Den gröna skogen och fåglarnas sång höra tillsammans,
så ock namnen Sorö och Ingemann.

Till Slagelse stad —! Hvad speglar sig här i perlans glas?
Försvunnet är Antvorskovs kloster, försvunna slottets rika salar,
till och med dess ensam stående, öfvergifna flygel; ett
gammalt tecken står dock ännu qvar, förnyadt och åter igen
förnyadt, ett träkors på högen der borta, hvarest i legendens tid
Helige Anders, presten i Slagelse, vaknade upp, på en enda
natt hitburen från Jerusalem.

Korsör — här föddes du, som gaf oss:

— »Skämt med allvar blandadt
i visor af Knud Sjællandsfar».


Du mästare i ord och qvickhet! De ramlande, gamla
vallarna af den öfvergifna fästningen äro nu här det sista
synliga vitnet om ditt barndomshem. När solen går ned, peka
deras skuggor bort på det ställe, der det hus stod, hvari du
föddes; från dessa vallar, som skåda ut mot Sprogös höjd,
såg du, när du »var liten», »månen bakom ön sig sänka», och
besjöng den odödligt, såsom du sedan besjöng Schweiz’ alper,
du som drog omkring i verldens labyrint och fann, att

»— — ingenstäds är’ rosorna så röda
och ingenstäds är’ törnena så små
och ingenstäds så mjuka äro dunen
som de vår barndoms oskuld hvilat på.»


Skämtets ljuflige sångare! Vi fläta dig en krans af
myskemadror, kasta den i sjön, och vågen skall bära den till
Kielfjorden, på hvars kust ditt stoft blef nedlagdt; den kransen
för en helsning med sig från det unga slägtet, helsning från
födelsestaden Korsör — der perlbandet tager slut.

II.

— Det är verkligen en bit perlband från Kjöbenhavn till
Korsör, sade mormor, som hade hört läsas hvad vi nu nyss
läste. Det är ett perlband för mig, och det blef det mig
redan för mer än fyrtio år sedan, sade hon. Då hade vi inte
ångmaskinerna; vi behöfde dagar till samma resa, som I nu
blott behöfven timmar till. Det var 1815; då var jag tjuguett
år; det är en härlig ålder, ehuru sjutiotalet också är en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free