Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 119. Guldskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med sång och hurrarop, med segerns gröna qvistar gick det
hemåt, då kriget rar slutadt, då fred var sluten.
Regementshunden sprang förut i vida kretsar, liksom för att göra sig
vägen tre gånger längre än den var.
Och veckor gingo och dagar med, och Peter trädde in i
föräldrarnas rum; han var så brun som en vilde, hans ögon
voro så klara, hans ansigte strålade som solens sken. Och
modern höll honom i sina armar, kysste hans mun, hans ögon,
hans röda hår. Hon hade tillbaka sin gosse; han hade icke
silfverkors på bröstet, såsom far hade drömt, men han hade
hela lemmar, såsom mor icke hade drömt. Och det var en
glädje, de skrattade och de gräto. Och Peter omfamnade den
gamla brandtrumman.
— Der står ännu det gamla skrället! sade han. Och far
slog en hvirfvel på henne.
— Det är som om här vore en stor eldsvåda, sade
brandtrumman. Eld i taket, eld i hjertana! Guldskatt! Skratt, skratt,
skratt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
