- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 2 /
372

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 119. Guldskatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pengar skickar han henne; det kan hon behöfva nu, då hon
sitter enka.

— Han spelar för kejsare och kungar, sade stadsmusikanten.
Det föll inte på min lott; men han är min lärjunge och
glömmer inte sin gamle lärare.

— Far drömde minsann, sade mor, att Peter kom hem från
kriget med silfverkors på bröstet; han fick det inte i kriget,
der är det nog svårare att få. Nu har han riddarkors. Det
skulle far ha fått upplefva!

— Ryktbar! sade
brandtrumman, och födelsestaden
sade det med:
trumslagarens son, Peter med röda
håret, Peter, som de hade
sett som liten i träskor,
sett som trumslagare och
spela upp till dans, ryktbar!

— Han spelade för oss,
innan han spelade för
kungarne, sade borgmästarens
fru. Han var då alldeles
betagen i Lotta. Han
syftade alltid högt. Då var
det näsvist och orimligt.
Min egen man skrattade,
då han hörde om det der
pjosket. Nu är Lotta
etatsrådinna!

illustration placeholder
Det brusade från fiolen.


Det var nedlagd en
guldskatt i hjerta och själ hos
det fattiga barnet, hvilket som liten trumslagare slog »marsch
framåt!» segerslag för dem, som höllo på att vika. I hans
bröst låg en guldskatt, tonernas flöde. Det brusade från fiolen,
som om en hel orgel varit der inne, som om alla en
sommarnatts alfer dansat utåt strängarna. Man hörde trastens
slag och menniskans fylliga, klara stämma; derför genljöd det
ända till hänförelse genom hjertana, och ryktet bar hans namn
genom länderna. Det var stor eldsvåda, hänförelsens eldsvåda.

— Och så ser han så bra ut! sade de unga damerna, de
gamla med; ja, den äldsta skaffade sig ett album för ryktbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free