Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 127. Portvaktens son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ritade, färglagda taflor, och hon såg på dem och hon gladde sig
åt dem och ref dem i bitar. Hon var så fin och så söt.
— Mitt rosenblad! sade generalskan. Född för en prins
är du!
Prinsen stod redan utanför dörren, men man visste det icke.
Menniskorna se inte långt utöfver dörrtröskeln.
— Här om dagen delade vår gosse sin smörgås med henne,
sade portvakterskan; det var hvarken ost eller kött på, men
det smakade henne, som om det varit oxstek. Det skulle ha
blifvit ett spektakel, om generalens hade sett den måltiden,
men de sågo den inte.
Georg hade delat smörgås med
lilla Emilie, gerna hade han delat
sitt hjerta med henne, om det bara
hade kunnat roa henne. Han var
en god gosse, han var liflig och
klok, han gick nu i aftonskolan på
akademien för att der riktigt lära
sig teckna. Lilla Emilie gick
äfven framåt i kunskaper; hon
talade franska med sin »bonne» och
hade dansmästare.
 |
| Han gick nu i aftonskolan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
