Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 127. Portvaktens son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fint! Gröna sidenband fladdrade likt säf i det lockiga, gula
håret, som bar en krans af hvita neckrosor. Ögonen voro så
blå och klara, munnen så fin och röd, hon liknade en liten
sjöjungfru, så vacker som den kan tänkas. Tre prinsar dansade
med henne, det vill säga först den ene och så den andre;
generalskan hade icke hufvudvärk på åtta dagar.
Men den första balen var icke den sista; det stod Emilie
icke ut med; det var derför väl, att sommarn kom med hvila,
med luft i det fria. Till den gamle grefvens slott var
familjen bjuden.
Det var ett slott med en trädgård, värd att skåda. En del
af den var alldeles som i gamla dagar, med stela, gröna
häckar, som om man gått mellan gröna skärmar, i hvilka voro
tittgluggar. Buxbom och taxus stodo klipta i stjernor och
pyramider, vattnet sprang från stora grottor, besatta med
snäckskal; rundt omkring stodo stenfigurer af den allra tyngsta
sten, det kunde man se både på kläderna och på ansigtena;
hvarje blomstersäng hade sin särskilda form, såsom fisk,
vapensköld eller namnchiffer; detta var den franska afdelningen af
trädgården. Från denna kom man in liksom i den fria, friska
skogen, der träden fingo växa som de ville och derför voro
så stora och så präktiga; gräset var grönt och till att gå på;
det blef också vältadt, skuret, skött och ansadt; detta var
den engelska afdelningen af trädgården.
— Gammal tid och ny tid! sade grefven. Här glida de
ju också bra in i hvarandra. Om två år skall gården sjelf
få sitt riktiga utseende; det skall bli en hel förvandling till
något vackert och bättre. Jag skall visa ritningarna, och jag
skall visa byggmästaren; han kommer hit till middagen i dag.
— Charmant! sade generalen.
— Här är paradisiskt! sade generalskan. Och der har ni
en riddarborg!
— Det är mitt hönshus, sade grefven. Dufvorna bo i
tornet, kalkonerna i första våningen; men i bottenvåningen
regerar gamla Elsa. Hon har gästrum åt alla sidor: ligghönsen
för sig, hönan med kycklingar för sig, och ankorna ha egen
utgång åt vattnet.
— Charmant! upprepade generalen.
Och de gingo alla för att beskåda denna härlighet.
Gamla Elsa stod midt i rummet och vid hennes sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
