Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 148. Dansa, dansa, dockan min!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott tre år, lekte med dockor och uppfostrade dessa till att
bli lika kloka som tant Malla.
Det kom en student i huset; han läste med bröderne; han
talade så mycket till lilla Amalia och hennes dockor, talade
helt annorlunda än
alla andra; det var
så roligt, tyckte den
lilla, och dock sade
tant Malla, att han
alldeles icke förstod
att umgås med barn;
de små hufvudena
kunde omöjligen tåla
vid det pratet. Lilla
Amalia kunde det, ja,
lärde sig till och med
utantill af studenten
hela visan: Dansa,
dansa, dockan min!
Och hon sjöng henne
för sina tre dockor;
två voro nya, den ena
en fröken, den andra
en karl, men den
tredje dockan var
gammal och hette Lisa.
Hon fick också höra sången och var med i den.
 |
| Dansa, dansa, dockan min! |
Dansa, dansa, dockan min!
Åh, hvad fröken hon är fin!
Kavaljeren lika så,
han har hatt och handskar på,
byxor hvita, rocken blå,
liktorn på den stora tå.
Han är fin, och hon är fin.
Dansa, dansa, dockan min!
Här är gamla Lisamor!
Hon är docka från i fjor;
håret nytt, det är af lin,
pannan smord med smör och fin;
hon är riktigt ung igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
