Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 153. Hvad gamla Johanna berättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en knut på den; den skulle nog hjelpa till att draga Rasmus
hem till hans moders hus. Mossa och taklök togos från taket
och lades i grytan, som sattes på elden. Elsa skulle rifva ut
ett blad ur psalmboken; hon ref händelsevis ut det sista
bladet, det med tryckfelen.
— Det gör samma verkan, sade Stina och kastade det i
grytan.
Många sorter fordrades till den gröten, som måste koka och
ständigt koka, ända tills Rasmus kom. Den svarta tuppen i
gamla Stinas stuga måste släppa till sin röda kam; den kom
i grytan. Elsas tjocka guldring kom äfven dit, och den finge
hon aldrig
igen, sade Stina
henne på
förhand. Hon var
så klok, Stina.
Många saker,
som vi icke
veta namn på,
kommo i
grytan; den stod
ständigt på
elden eller på
glödande kol
eller het aska.
Blott hon och
Elsa visste det.
 |
| Många sorter fordrades till den gröten. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
