Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Fast man valt den största kojan, var det inte så alldeles lätt att under
aftonmåltiden få plats omkring eld oeh matgryta, men det gick. Vi sovo
också gott under renhudarna, ehuru vi genom rökfånget kunde se
stjärnorna tindra och det ute var 20° Celsius. Det sista, jag hörde, innan
jag somnade, var en psalm, n:o 50 i psalmboken, sjungen i fyra stämmor
i närmaste koja. Det var »ungdomen», som i veckor övat sig att
sjunga till detta möte. — Psalmen tonade ljuvt och stilla i ödemarkens
mörker och köld.
Då gudstjänst nästa förmiddag skulle hållas, beslöts efter
rådplägning att vi skulle vara ute. Det var visserligen kallt, men orörligt lugnt,
och solen lyste guldröd över vidder och pelarliknande träd; ett skönare
tempel har jag aldrig sett. Klädda i våra pälsar, slogo vi oss ned på
omvända akjor och vedhögar, -och snart ljöd psalmsången frisk i den
rena luften.
Kyrkoherde Bergman talade först, därefter min far över ordet:
»Vildmarken skall blomstra såsom en lilja». O, hur uppmärksamt och
allvarligt de kära fjällborna lyssnade! Vilken högtid var icke för dem
denna gudstjänst på deras »egen mark»! Många av dem hade säkert
ej på åratal varit i en kyrka1). Just då vår sköna högmässa slutade,
■hördes till vår förvåning en fågel kvittra, liksom hade han undrat om
våren redan här vore kommen.
Nu hade renhjorden, omkring sextusen djur, kommit ned från
fjällen, och vi gingo där och sågo på hur korrenar fångades med lasso.. Vi
skulle få renskjuts ett stycke på hemvägen följande dag.
På eftermiddagen »inspekterades» skolan. Vi packade oss
tillsammans i den största kojan, barnen åt ena sidan, vi vuxna åt den andra.
Men det var svårt att läsa vid skenet från elden, som ju inte heller
kunde vara så stor, då vi. skulle sitta så många tätt omkring den. En
1) »På en av våra sommarfärder i fjällen träffade vi i Läkardalen
en lapp, som var där för att valla korna. Han hade en lördag »lejt»
för sig och givit sig i väg till Vallbo kapell — sex mils väg — för att
få vara med om gudstjänsten på söndagen. När han kom fram fick han
veta, att han tagit miste på dag och kommit en vecka för tidigt; han
hade bara att vända om. Således tolv mil förgäves».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
