Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Konungadömet och regeringsmakten - 8. Uppsikten öfver byråkratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
ADOLF HEDIN.
och utom riksdagen uppfattats som yttringar af
klandersjuk formalism. Men skulle såsom väl antagligt och ur
många andra synpunkter äfven önskligt vore - åtskilliga
af regeringens ledamöter komma att i stället för af ämbetsmän
utgöras af målsmän för handel och näringar, personer som stå
mäktiga privata inträssen nära, komma nog äfven de, som ej
bry sig om, hvad som saknar »praktisk» betydelse, att få en
annan syn på Hedins gärning.
8. Uppsikten öfver byråkratien.
Främst på sitt demokratiska program satte Hedin i
sina »femton bref» ämbetsmannaväldets begränsning. Och
i denna punkt funno hans och landtmännens meningar sin
förnämsta enande länk. Men medan de i sina förslag till
inskränkning af ämbetsmännens antal lade hufvudvikten å
behofvet af sparsamhet med statsmedlen, ville Hedin
framför allt inskränka det onda, som norrmännen pläga kalla
» regjereri», eller denna myndigheternas allestädes
närvarande inblandning i äfven den mäst privata värksamhet».
» Byråkratiens småfnaskiga formaliteter, dess ändlösa
skrifverier, dess reglementerande omsvep, som i de flästa fall
utan ringaste gagn förorsaka medborgarna onödig
tidsspillan och kostnad samt dessutom ej så sällan användes
för att godtyckligt trakassera misshagliga personer
detta utgör ett samhällsondt af den mäst ingripande
beskaffenhet. Det förlamar och nedtrycker den medborgerliga
värksamheten, den enskildes initiativ, hvilka dock för
samhällets framåtskridande torde vara något viktigare än den
ämbetsmannavärksamhet, hvars förnämsta vittnesbörd är
en dryg expeditionslösen.» Han erinrade om, att denna
byråkratiska organisation utvecklats på 1600-talet, i
samband med konungamaktens centraliseringsarbete, då
aktningen för statsmakten, laglydnaden, ordningskänslan ej
voro så allmänt utbredda och rotfästade; men förlorat sina
förutsättningar, sedan bildningen, som då varit väsentligen
samlad inom ämbetsmännens led, blifvit bättre
representerad utom än inom ämbetsmannavärlden, sedan associations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
