Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Uppsikten öfver byråkratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ADOLF HEDIN.
vid samma riksdag fällda yttrande af
Gotlandsrepresentanten Kolmodin en ganska målande framställning. »Så
snart stormsignal går ut från Stockholms observatorium
och då blir det alltid storm, som herrarna väl veta
så börja statsutskottets ledamöter ögonblickligen vackla
och troppa af från den hotade farkosten
Här
finnes icke ett tecken till någon reservation; men så höres
med ens stormsignalen, och med ens komma utskottets
ledamöter fram med så beskaffade förklaringar, att man
rent af icke kan begripa, hur beslutet inom utskottet kunnat
komma till stånd. Ingen har varit med om det.» Men
presidentposten i kommerskollegium kunde icke ens
statsutskottet och Hedin gemensamt rubba, fast de fingo andra
kammaren med sig. Sjutton år senare ansåg regeringen
tiden mogen att omorganisera kollegiet såsom centralt
ämbetsvärk. Härvid anmärkte Hedin, att den, som 1891
beklädde chefsposten, 1867 mycket tydligt uttalat, att han
ansåg hela kollegiet som en alldeles öfverflödig länk i
den svenska administrationen, och tre år senare hade han
fått understöd af 1891 års statsminister för sin mening,
att man lämpligen kunde till andra redan bestående
ämbetsvärk öfverflytta ärenden, som tillhörde kollegiets
handläggning. Samma mening hade grefve Albert Ehrensvärd,
hvilken 1858 uppgjort förslaget till kollegiets
omorganisation, 1874 bemyndigat Hedin att anföra såsom normerande
redan från början åtminstone i afseende på
konsulatärendena, som i sin helhet varit utrikesdepartementet tilltänkta.
Det blef häller ingenting af med omorganisationen 1891.
Byråkratiska nybildningar har det gått att förekomma.
Svårare har det naturligsvis varit att rubba de bestånde
byråkratiska lyxposterna. Det af Hedin understödda förslaget
om landshöfdingeämbetenas indragning ledde vid 1900 års
riksdag icke till något resultat.
Med samma kraft som han bekämpat alla anslag till
hvad han kallat namnsysslor och sökt hålla det
blomstrande anslagsslöseriet till alla högre chefsposter inom rimliga
gränser har han understödt löneförhöjningar åt sådana
statstjänare, som synts honom göra skäl för sig, vare sig
de tillhört tjänstemanna- eller betjäntklassen. »Den
officiella sparsamheten här i landet,» yttrade han 1898,
»består i att spara på ersättningarna till de små, de som göra
det väsentliga nyttiga arbetet, för att hafva så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
