Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Uppsikten öfver byråkratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSIKTEN ÖFVER BYRÅKRATIEN.
35
-
mera öfver att därmed befrämja samhällsparasitismen. »
Om hans varma inträsse för de underordnade af den
annars åtminstone förr mycket försummade betjäntklassen
inom de nya ämbetsvärken skall nämnas i sammanhang
med hans ställning till arbetarefrågan. På hans arbete
för förbättring af de sämst aflönade tjänstemännens
ställning så inom som utom administrationen skulle
talrika prof kunna anföras. 1896 fäste han
uppmärksamheten på behofvet af en förbättring af
poststationsföreståndarnas belägenhet. Och hans långvariga och till slut
äfven, ehuru icke alldeles på det sätt han tänkt sig, med
framgång krönta arbete i början af åttiotalet för en mera
tryggad ställning åt provinsialläkarna, hålla nog dessa
ännu honom räkning för ha i hvarje fall skäl att göra det.
Ingen af riksdagens ledamöter har så uthålligt och så
kraftigt arbetat för löneförbättring åt lärarekåren, alltifrån
professorerna till folkskolelärarna. Äfven det lägre
prästerskapets sträfvan efter en förbättrad ekonomi har han
understödt. Bevekande har han vid mångfaldiga tillfällen vädjat
till riksdagens medkänsla för utslitna pensionslösa
statstjänare eller deras familjer. Men ofta kanske oftast -
har han vädjat förgäfves. Ty det förhåller sig nog under
det nya systemets tid och delvis äfven under det gamla
så, som han sade 1897: »När k. m:t begär 100,000
kronor, eller ännu bättre, när k. m:t begär millioner, så ha
k. m:t och hans rådgifvare mycket god utsikt att utan
stort bråk, ja ofta utan något bråk få, hvad k. m:t begär.
Men när k. m:t begär tiotusental, är det redan svårt, och
när han begär tusen kronor, sitter det mycket hårdt åt,
och går han ned till några hundra kronor, så är det nästan
omöjligt. Detta är, mina herrar, riksdagens sparsamhet. »
–-
För att få en måttstock att hålla sig till vid
bedömandet af, hvilka befattningar som äro värkliga sysslor
och hvilka som endast äro namnsysslor, föreslog han 1895
en utredning af, hur lång ämbets- och tjänstemännens
dagliga tjänstetid egentligen är. Förslaget tillbakavisades
både den gången och en gång till af första kammaren,
men gick slutligen igenom. Det torde emellertid vara
tvifvelaktigt, om denna utredning så bedrifvits eller kunnat
bedrifvas, att det afsedda syftet därmed fullt nås, eftersom
någon kontroll af uppgifterna om det på vissa poster
tvifvelsutan mycket dryga, men på andra alldeles säkert mycket
lättskötta hemarbetet, är svår att åstadkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
