Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Uppsikten öfver byråkratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
ADOLF HEDIN.
Under alla skeden af sin riksdags- och
tidningsmannatid har visserligen Hedin beifrat byråkratiska öfvergrepp,
hvarhälst han mött några, men särskilt förtjäna hågkommas
hans stora räfst- och rättareting i midten af 1890-talet.
Vid behandlingen af Walters motion 1895 om åläggande
för järnvägsstyrelsen att för följande riksdag framlägga
fullständig stat, inledde Hedin sin stora uppgörelse med
denna myndighet. Han påpekade behofvet af ett särskilt
kommunikationsdepartement, som möjliggjorde en
ombildning från grund och botten af den offentliga
järnvägsförvaltningen, uppfordrade riksdagen att besluta att icke längre
åt ett okontrollerat administrativt godtfinnande öfverlämna
fastställandet af taxor, hvilkas betydelse såväl i
statsfinansiellt hänseende som för landets hela näringslif äro
oändligt mycket större än postbefordringsafgifterna, som
riksdagen själf bestämmer, och tillika fastställa
kompetensbestämmelser för anställning och befordran i järnvägens
tjänst, äfvensom regler, hvilka skydda de underordnade
mot öfverordnades godtycke, bland annat vid bestämmandet
af aflöningsförmåner. Behofvet af dylika reformer styrkte
han med ett öfverväldigande material af exempel på
administrativt själfsvåld, som gaf honom anledning att motse
den dagen, då järnvägsstyrelsen »träder ut ur sin hittills
iakttagna beväpnade neutralitet och börjar föra krig mot
kunglig majestät och då äfven mot riksdagen i alla
händelser blir det riksdagen, som får betala
krigskostnaderna.» » Det sagda,» slutade han, »är blott ett litet, litet,
litet urval ur den stora högen, men det må få räcka för
denna gång, då jag är fast besluten att, om jag lefver till
nästa riksdag, återkomma till frågan i vidsträcktare
omfattning.» Det är att märka, att detta lilla, lilla, lilla
urval» ur järnvägsförvaltningens meritförteckning gjort
hans anförande, som upptar tio sidor i riksdagsprotokollet,
till det längsta han under sin då 25-åriga riksdagstid hållit.
På järnvägsstyrelsen höll han under de följande åren
ett vaksamt öga och det är både känt och vittnat, att
förhållandena härunder väsentligt förbättrades. Vid 1897 års
riksdag drog han fram i ljuset styrelsens egendomliga
system vid utarrendering af en del järnvägsrestaurationer,
som år efter år underhand förbehållits samma person för
en spottstyfver i stället för att utbjudas på entreprenad.
Genom Hedins ingripande innan han ännu väckte sin
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
