Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Uppsikten öfver byråkratien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ADOLF HEDIN.
betyda icke annat än en förklaring från arméförvaltningens sida till den,
som torde bäst förstå, hvad arméförvaltningen menar, att det var fråga
om att rusta sig till ett öfverfall på saklös tredje man». Och om
»handbrefven» tillade han, att någon dylik icke officiell brefväxling existerar
icke enligt svensk grundlag. Men »ansvaret för att kammaren fått ett
svar, hvartill icke funnits någon grund i generalintendentens då afgifna
förklaring, åtminstone den del af densamma, som i dag blifvit för oss
uppläst, det stannar hos statsrådet. Denna sak är otvetydig och
odisputabel; det är icke möjligt att på något sätt attenuera detta faktum, det
står kvar. Om hvad som föröfrigt kvarstår, skall jag få tillfälle att yttra
mig en annan gång, ty vi träffas åter, om icke förr så vid Philippi.»
Under denna riksdag »möttes» ock Hedin och frih.
Kappe alltemellanåt. Hedin framdrog exempel på, hur
man kastat ut pängar på odugliga artiklar; hur officerarna
sökte skaffa lägerkassorna inkomster genom en godtycklig
näringsskatt på utskänkningen af vin- och maltdrycker,
ehuru icke ens kommunerna skulle kunna pålägga någon
dylik skatt, eftersom vin- och ölhandeln i olikhet med
detaljhandeln med spirituösa drycker endast beskattas genom
den allmänna bevillningen; huru portionsersättningen åt
underbefälet vid en del kårer icke utgick med det fastställda
beloppet. Vid 1897 års riksdag betonade han vid
behandlingen af frågan om skärpta kompetensvillkor för
majorsbefordran, att det vore nödvändigt ej blott att få slut på
hoftjänstens betydelse som merit, utan äfven den gängse
misstanken, att vid befordringar afseende börjat fästas vid
vederbörandes åsikter i religiösa ting. 1898 bekämpade
han förslaget till omorganisation af arméförvaltningen,
därför att han var öfvertygad om, att de ifrågasatta
fördelningsrevisorerna skulle få en osjälfständig ställning, att
det skulle bli slut på alla anmärkningar». Förslaget föll.
Samma riksdag framhöll han, att man icke finge af
statsrevisorernas många anmärkningar under rubriken
arméförvaltningen, draga den slutsatsen, att det vore
arméförvaltningen själf, som drabbades af alla dessa
anmärkningar, hvarigenom skulle »omkring och emot densamma
skapas en atmotsfär af misstro till både god vilja och god
förmåga, ordentlighet o. s. v., som vore alldeles oberättigad».
Äfven chefen för sjöförsvarsdepartementet hade ett par
olyckliga möten med Hedin, som drog fram några färska
exempel på kamratförtryck vid skeppsgossekåren i
Karlskrona, och anmälde, att en del officerare ej ansågo sig
förhindrade att kvarstå i flottans tjänst (åtminstone i reserven)
och ändå mottaga agenturer för firmor, som täfla om
beställningar för statens räkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
