Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den allmänna värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ADOLF HEDIN.
frågan om meddelande af ordensutnämningarna, för hvilka
Hedin bestämt vägrade att öppna tidningens spalter, utan
att fästa sig vid att tidningens ägare själf hedrats med
en stjärna. Följande år återinträdde han i kammaren,
fortsättande sin tidningsmannavärksamhet på neutrala
afdelningar i andra tidningar, däribland Nya Dagligt Allehanda,
som gärna öppnade sina spalter för hans talangfulla penna
i de få ämnen, där ett samarbete var möjligt. I riksdagen
upptog försvarsfrågan hufvudparten af hans inträsse. Ehuru
han, värnpliktsvännen, icke med gladt mod kunde sluta
sig till ett förslag, som byggts på systemet stam och
beväring och utsträckte den senares öfningstid endast till
sextiotvå dagar samt i sin motivering innehöll en stark
förkastelsedom öfver den allmänna värnplikten såsom
framtidsmål, yrkade han likväl 1877 bifall till försvarsutskottets
förslag, därför att han »tröttnat på dessa upprepade nej,
som söka nödtorftigt skyla sin nakenhet i en skrifvelse». *)
Äfven detta förslag föll emellertid, och andra kammarens
majoritet gick, för att använda statsministern de Geers, af
honom själf i hans » Minnen» såsom för starkt beteckade
omdöme, »ända därhän, att proklamera försvarsvägran». Hedin
upptog detta omdöme, hvilket naturligtvis väckte mycken ond
blod. Han kunde nu ej finna annat än att kompromissens
falska situation öfvervunnits och såg därför icke i
kompromissen något hinder för ett bifall till regeringens förslag
om en början till grundskatternas afskrifning. Däremot
befarade han, att »de upptäckter, som skett i afseende å
det sätt, hvarpå beskattningsrätten i vårt land, såvidt den
består uti folkets rätt att genom sina egna förtroendemän
bestämma jordens taxeringsvärde, blifvit begagnad»,
möjligen skulle undanskjuta frågan till en aflägsen framtid.
*) Denna af Hedin åsyftade skrifvelse hade å landtmannapartiets
vägnar framburits af Emil Key, sedan försvarsutskottet i sista stund på
tillskyndan af Abraham Rundbäck uttalat sig för indelningsvärkets
bibehållande för all framtid. Det var vid detta tillfälle Key fällde det
yttrandet, att om regeringen samma höst framlade ett härordningsförslag
byggt därpå och landtmannapartiet icke infriade sitt löfte, han skulle
»draga sig tillbaka till sin vrå bland bärgen». Till de påminnelser hans
vedersakare under följande års försvarsdebatter gjorde om detta yttrande
replikerade han 1883, att regeringen icke framlagt något förslag inom
den angifna tiden, men att landtmannapartiet genom sitt erbjudande
1878 ändå mer än infriat sitt löfte och således stod obundet inför 1883
års förslag, som emellertid han gaf sin anslutning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
